Tankar i Påsk - Annandag påsk 21 april

Lukasevangeliet 24:36-49 

    Medan de ännu talade stod han plötsligt mitt ibland dem och hälsade dem: "Frid över er!" De blev rädda, och i sin förskräckelse trodde de att det var en ande de såg. Då sade han: "Varför blir ni skrämda, varför fylls ni av tvivel? Se på mina händer och mina fötter, det är jag och ingen annan. Känn på mig och se på mig, en ande har inte kött och ben, och det kan ni se att jag har." Och han visade dem sina händer och fötter. Då de av idel glädje och förvåning ännu inte kunde tro, frågade han dem: "Finns det något att äta här?" De räckte honom en bit stekt fisk, och de såg hur han tog den och åt. 

    Han sade till dem: "Detta är vad jag sade till er när jag ännu var hos er, att allt måste uppfyllas som står skrivet om mig i Moses lag, hos profeterna och i psalmerna." Sedan öppnade han deras sinnen så att de kunde förstå skrifterna. Och han sade till dem: "Detta är alltså vad skriften säger: Messias skall lida och uppstå från de döda på tredje dagen, och syndernas förlåtelse genom omvändelse skall förkunnas i hans namn för alla folk, med början i Jerusalem. Ni skall vittna om allt detta. Och jag skall sända er vad min fader har lovat. Men ni skall stanna här i staden tills ni har blivit rustade med kraft från höjden." 

Dagens predikan vid Mässa i glädjens tecken i Hjorthagskyrkan

Brukar ni leta fyrklöver? Spana som en hök eller krypa runt i gräset för att försöka hitta den där fina, lilla, nästan hjärtformade fyrklövern som enligt vår folktro ska ge oss lycka.

Ofta får jag bilder framför mig när jag läser Bibelns berättelser och inför den här predikan såg jag fyra meningar som stack ut, de blev som en fyrklöver inför mina ögon. Meningarna lyste igenom hela texten för att de så tydligt förmedlar det glada budskapet för idag, lyckobudskapet. Att ljuset är starkare än mörkret, att vi fått gåvan livet efter livet här, det vill säga livet är i längden starkare än döden.

Frid över er! säger Jesus. Det är det första hjärtformade klöverbladet. När sorgen och förvirringen är som starkast kommer Jesus med frid till lärjungarna. Frid och i förlängningen fred är ett av de viktigaste budskapen Jesus kommer med. Orden andas närvaro och gemenskap och även tröst. Här vill Jesus speciellt förmedla att han alltid är med oss nu, i framtiden och bortom döden, ofattbart. Helt oförklarligt står han där, vem skulle inte bli både rädd, glad och förvånad, vad är det som händer?

Vilket leder över till det andra klöverbladets mening som är befriande realistiskt. Då de av idel glädje och förvåning ännu inte kunde tro frågade han dem: "Finns det något att äta här?" Vi som är här har tillsammans en massa olika bilder av hur vi tänker att Jesus var som person. För mig är Jesus en otroligt jordnära och praktisk person likaväl som djupt religiös och andlig. Jesus behövde övertyga lärjungarna om att det är han som står där, konkret, vid liv, fast de sett honom dö. Och då kommer den oväntade frågan Finns det något att äta här? En död kan inte äta, fast Jesus kunde. Förutom för att övertyga  lärjungarna om att han verkligen är den han är tänker jag att han ville påminna dem om deras sista måltid tillsammans. 
   Att äta är livsnödvändigt och vi gör det gärna tillsammans. Det spelar ingen roll om gemenskapen är kring en kopp kaffe eller ett påskbord som dignar av läckerheter. Det är gemenskapen som är det väsentliga. Så viktigt är det för Jesus att han lägger till ett nytt minnesmoment till den måltid som judarna äter vid påsken och det blir nattvarden. vår andliga livsnödvändighet. Ett mycket jordnära sätt för att vi alltid ska minnas honom. Enkelt bröd och vin, som blir en gemenskap med Jesus bortom tiden och rummets gränser. En måltidsgemenskap som även är här och nu tillsammans med varandra.

Den näst sista klöverbladsmeningen handlar om våra sinnen. Sedan öppnade han deras sinnen så att de kunde förstå skrifterna. Lärjungarna behövde hjälp att förstå vad som hänt och att det förutsagts genom profeterna i Bibeln var sant. Påskens händelser är ett mysterium som vi bara ödmjuk får välja att tro på eller inte. Och vägen till tro tänker jag går genom alla våra sinnen, inte bara vårt intellekt och vårt förnuft utan genom alla sinnen kan vi bli medvetna om Guds närvaro här, just nu, i sin kyrka i Hjorthagen. 
   Vi tänker nog inte särskilt ofta på våra fem sinnen? Synen, hörseln, känseln, smaken och lukten, vi tar det som så mycket annat för självklart. Kanske lägger en del av oss till intuitionen som vårt sjätte sinne. När vi ser oss omkring är allt här i kyrkan smyckat till Guds ära. När vi tittar på varandra ser vi en glimt av Guds avbild i vår medmänniska. Vi hör alla orden i texterna som har lästs under ett par tusen år. Just nu hör ni mina ord  och strax får vi höra kören sjunga. Allt handlar om Gud, om Jesus, om hur det är att vara människa. Om en stund får vi smaka och dofta oblaten och vinet. Vi känner värmen från ljusen och av personerna som sitter närmast oss. Allt det tillsammans med vårt intellekt och vårt förnuft och intuitionen, om vi bejakar den, hjälper oss att öppna upp för att bättre förstå hur Gud, genom berättelserna om Jesus och alla andra i Bibeln, vill leva ett osynligt liv tillsammans med oss här och nu och in i evigheten. Det som Palus skriver om i episteln vi hörde.

Slutligen, det sista hjärtformade bladet i lyckoklövern är meningen Ni skall vittna om allt detta. Det gjorde lärjungarna och därför är vi här idag och firar mässa i glädjens tecken. Nu är det vår tur att vittna om allt detta. Att berätta om den kristna tron. Vi är inte så jättebra på det i Sverige, lite ovana att  prata om tro och ändå kan det vara något så enkelt som att imorgon, på jobbet eller i skolan eller var du kommer att vara berätta, jag var i kyrkan i helgen för att fira glädjens högtid, påsk. 
Amen