Tankar i Fastan - Fredag 21 mars

 

Markusevangeliet 6:30-44 

    Apostlarna samlades hos Jesus och berättade för honom om allt de hade gjort och vad de hade undervisat om. Han sade till dem: "Följ med mig bort till en öde trakt, så att vi får vara ensamma och ni kan vila er lite." Det var så många som kom och gick att de inte ens fick tid att äta. 
De gav sig av i båten till en öde trakt för att vara ensamma. Men man såg att de for och många fick veta det, och från alla städerna skyndade folk dit till fots och hann före dem. När han steg i land fick han se en stor skara människor. Han fylldes av medlidande med dem, för de var som får utan herde, och han undervisade dem länge. När det redan var sent på dagen kom lärjungarna till honom och sade: "Trakten är öde och det är sent. Låt dem ge sig av så att de kan gå bort till gårdarna och byarna här omkring och köpa sig något att äta."  Han svarade: "Ge dem något att äta, ni själva." - "Skall vi gå och köpa bröd åt dem för tvåhundra denarer och ge dem att äta?" frågade de. Han sade: "Hur många bröd har ni? Gå och se efter." De tog reda på det och sade: "Fem bröd, och så två fiskar." Då lät han dem säga åt folket att slå sig ner i matlag där det fanns grönt gräs. Och de lade sig ner i grupper om hundra eller femtio. Han tog de fem bröden och de två fiskarna, såg upp mot himlen och läste tackbönen. Sedan bröt han bröden och gav dem åt lärjungarna, för att de skulle dela ut dem åt folket. Också de två fiskarna fördelade han så att alla fick. Alla åt och blev mätta, och man plockade tolv korgar fulla med brödbitar och fisk.  Det var fem tusen män som hade ätit. 

Spelar det någon roll för oss att det stora antalet människor blev mättade? Nja, blir mitt svar, ännu en berättelse som pekar mot Jesus och vem han är. Det intressanta skyms lätt av själva undret som för oss som inte var där verkar helt orimligt. Det finns minst sex tänkvärda punkter i berättelsen.

* Han fylldes av medlidande med dem... Ett medlidande som äger sin giltighet även för oss, vi är inkluderade i dem.

* Ge dem något att äta, ni själva. Jesus bemyndigar och uppmanar till ansvar.

* Då lät han dem säga åt folket att slå sig ner i matlag där det fanns grönt gräs. Det finns ledning i Jesu uppmaningar, han uppmanar sina lärjungar att leda, oss att leda. Den ledningen är kännetecknad av omsorg om det lilla som grönt gräs och gemenskap som i matlag.

*...såg upp mot himlen och läste tackbönen. Vi behöver ständigt påminna oss om Guds goda skapelse och om att tacka för det vi får och det vi har och inte ta det för självklart.

* ...man plockade tolv korgar fulla med brödbitar och fisk. Det finns ett överflöd av Guds omsorg, det räcker och blir för över för de som inte fått. För oss blir det även en högst påtaglig påminnelse om att jordens resurser är ändliga. Vi behöver ta till vara, spara och dela med oss.

* Följ med mig bort till en öde trakt, så att vi får vara ensamma och ni kan vila er lite. Vid flera tillfällen uppmanar Jesus till vila och återhämtning i avskildhet. För att kunna finnas för andra behöver vi även finnas för oss själva. 

Bön
Gud, bortom tidens gränser och mänskliga framsteg som gör vår verklighet så annorlunda mot den som var när du var jordisk i Jesus finns i alla fall allt det som förenar i mänsklig existens. Hjälp oss att söka din ledning bakom tidens raster och låt de tidlösa orden vägleda oss. Amen