Markusevangeliet 8:1-13
Vid den tiden hade det återigen samlats mycket folk, och de hade inte något att äta. Då kallade Jesus till sig lärjungarna och sade: "Det gör mig ont om folket. Nu har de varit hos mig i tre dagar och har ingenting att äta. Om jag låter dem gå härifrån utan mat orkar de inte ta sig hem. En del är ju långväga ifrån." Lärjungarna svarade honom: "Var skall man få tag i bröd så de blir mätta, här i ödemarken?" Han frågade: "Hur många bröd har ni?" - "Sju", sade de. Då sade han åt folket att slå sig ner på marken. Och han tog de sju bröden, tackade Gud, bröt dem och gav dem åt lärjungarna, för att de skulle dela ut dem, och de delade ut dem åt folket. De hade också några fiskar. Han läste tackbönen över fiskarna och sade till att också de skulle delas ut. Och alla åt och blev mätta, och man samlade ihop sju korgar med överblivna bitar. Det var omkring fyra tusen människor där. Sedan skickade han hem dem. Själv steg han i båten tillsammans med lärjungarna och for till trakten av Dalmanuta. Fariseerna kom ut och började diskutera med honom. För att sätta honom på prov bad de honom om ett tecken från himlen. Jesus suckade djupt och sade: "Varför vill detta släkte ha ett tecken? Sannerligen om detta släkte skall få något tecken." Så lämnade han dem och steg i båten igen och for över till andra sidan sjön.
Fariseerna är sugna på diskussion, Jesus är mindre intresserad för tillfället och svarar vasst och lite nedlåtande. Det himmelska tecken farisserna begär för att stödja Jesu handlingar och ord om att han är sänd av Gud är inget Jesus behöver svara an på. Han är Gud inkarnerad, ingen vet något om det än. Hans under är makthandlingar och skaparkraft. Kryptiskt svarar Jesus, Sannerligen om detta släkte skall få något tecken. Nog kommer det tecken framöver.
Det blir en hel del färdande med båt för Jesus och hans lärjungar, fler av dem var fiskare så det fanns en enkel tillgång till båt. För er som inte varit i det heliga landet så kan jag berätta att Galileiska sjön inte är en speciellt stor sjö. Det kluriga är att den har så många namn när vi läser om den förutom Galileiska sjön som den även nu kallas så är det Genesarets sjö, Kinneret sjön. Tiberias sjö. Namnen speglar att landskapet heter Galileen, slättlandet som kallas för Genesaret och längre bak i tiden Kinneret och orten Tiberias, som än i dag finns. Runt sjön fanns och finns en rad små städer/byar vi känner igen från Bibelns berättelser, hemtama miljöer för Jesus. Hans hemstad Nasaret ligger dock inte vid sjön utan en bit inåt landet.
Idag blev det geografilektion. För mig personligen är detta landskap något som kommer för mig varje gång jag läser om det och är så tacksam för att ha fått uppleva miljöerna även om det är med ett 2000-årigt raster emellan.
Bön
Gud, vi kommer med vår bön för hela din skapelse som under århundraden efter århundraden lämnar avtryck av människor som levt på olika platser runt omkring världen. I ord men också i förmål och ruiner som hittas anar vi mänsklighetens historia även konkret. Det yttre må ha förändrats radikalt men till det inre hos oss människor är förvånadsvärt mycket likt. Påminn oss om värdet av att känna vår historia för att förstå vårt nu, i närtid och längre tillbaka. Amen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar