Med SOfOS : oktober 2019

Psalmens ord sammanfattar alla berättelser idag.

Så jag skulle kunna nöja mig med det och säga amen här. Men vägen till att förtrösta på psalmens ord kan nog upplevas som lite knölig så därför fortsätter jag predikan. De lagar och bud som Gud ger och som finns nedtecknade i vår Bibel är inte ofattbara eller ouppnåeliga säger Mose till sitt folk. Ett folk som vi också är en del av som kristna. Det främsta budet eller det som Jakob kallar för kungsbudet är att älska Gud och att älska sin nästa. Alla övriga bud och lagar är fördjupningar och förtydliganden. Det låter så enkelt och självklart, att de finns nedlagda i oss, nära oss, i våra hjärtan, i vår mun, att älska Gud och vår nästa.

I vårt DNA

För mig konkretiserades Mose ord om hur det främsta budet, som är grunden för nästankärleken, finns i våra hjärtan genom ett inslag i TV-programmet Din hjärna. Inslaget handlade om människans förmåga till samarbete och empati, helt enkelt att följa andra ledet av det vi kallar Dubbla kärleks-budet eller Trippelbudet som jag brukar kalla det eftersom det sista ledet handlar om kärleken till sig själv.
I USA lät man i en studie 6 månader gamla barn titta på en filmsnutt där en liten rund figur försöker ta sig upp för en backe, det går förstås sådär. Men en liten fyrkantig figur hjälper den runda figuren och då går det riktigt bra. Så finns det också en trekantig figur med i spelet som försöker hindra den runda från att komma upp. När forskarassistenten sedan kommer in med en tavla med den fyrkantiga och trekantiga figuren på och visar för barnen så sträcker sig barnen efter den fyrkantiga figuren, den hjälpsamma figuren.
Studien vill peka på att den sociala förmågan till samarbete finns nedlagt i vårt DNA, finns med oss redan från födseln. Med teologins ord, kärleksbudet finns där, redan från början, nedlagt i våra hjärtan.

En tankeställare

Nu vet vi ju att det inte är någon garanti för att leva efter de budord som Gud gett oss bara för att det finns där från början. I berättelsen om mötet mellan Jesus och den rike mannen ser vi hur knepigt det kan vara att verkligen leva i förtröstan på buden. Vid första anblick så verkar det som Jesus generar den rike mannen för hans rikedom, som att relationen till Gud är relaterad till avhållsamhet och fattigdom. Och visst är det en väg för en del men inte för en majoritet och det vet Jesus. Det är inte rikedomen i sig som är problemet, utan det är förhållandet till vad vi har och äger. Vi bekräftar ofta oss själva genom vad vi äger eller vilka yrken, titlar osv. vi har. För Gud är det helt oväsentligt. Gud kallar oss på helt andra grunder, Gud ser in i våra hjärtan.
Jesus såg på mannen med kärlek och ger honom helt enkelt en ordentlig tankeställare, bara sådär som Jesus kan göra. Kärleksfullt, avskalat och rakt på sak. Jesus skulle lika gärna kunna sagt till exempel: Vad är ditt hjärta fyllt av? För uppenbarligen var mannen en klok, troende person som genuint ville leva enligt buden och nu önskade han få veta vad som mer förväntades av honom, vad han mer skulle kunna göra för att få evigt liv. Mötet med Jesus blir verkligen en tankeställare, mannen gick sorgsen därifrån, det står att mannen mörknade, det låter som om han blev arg eller irriterad men ursprungsordet betyder fylld av sorg. Uppenbarligen var han för fäst vid det materiella för att verkligen kunna våga och vilja släppa taget och inse vad som är väsentligast i livet.

Relationer

Det väsentligaste i livet är våra relationer till Gud, till varandra och till oss själva. För den dag vi lämnar jordelivet kan vi inte ta med oss en enda pinal, aktie, sommarstuga eller resa utan endast det som skapats av våra relationer och som därmed finns med inom oss i våra minnen.Vi kan här och nu glädja oss åt välstånd, till det vi uppnår materiellt och yrkesmässigt men det är förgängligt. Jag brukar vara försiktig med att uttala sanningar, men här vill jag med dryga 30 års erfarenhet av själavård och begravningar påstå att det är sant. I slutänden är det endast alla våra relationer som räknas när

vi går in genom nålsögat. Det är relationer som skaver, som berikar, som utmanar och som utvecklar. Det är vid livets sista skälvande dagar, timmar och minutrar som relationen lösgör sig och framträder i all sin kraft. Ibland till glädje, ibland till smärta, ofta både och. Allt detta är svårt.
Jesus ger oss en hyperbol, en fullkomligt omöjlig bild för att möta Gud när vi är fast i det materiella. Inte konstigt att lärjungarna blir förskräckta. Gud vill helighet och vi gör så gott vi kan för att förvalta våra liv i enlighet med den helighet som Gud nedlagt i sin skapelse och i oss och så brister vi på olika vis. Det är här barmhärtigheten kommer in.

Barmhärtighet

Barmhärtigheten som triumferar över domen och det som är omöjligt för människor, är möjligt för Gud.Därför att Gud ser i första hand till den fyrkantiga figuren inom oss inte till den trekantiga som ställer till det för oss och varandra. Just därför kan vi med tillit och förtröstan komma till Gud när trekantigheten inom oss ställer till det och be om förlåtelse och vi möts av förståelse och förlåtelse för Gud är barmhärtig. När vi gör som Mose uppmanar folket, lyssnar till Guds bud och vandrar Guds vägar ser Gud det och vet hur det fungerar på ett alldeles unikt vis eftersom Gud själv upplevt allt detta genom Jesus, en del av det storartade mysteriet, inkarnationen.
Det är också denna unika kännedom om allt mänskligt och skapat som är frihetens lag. Dietrich Bonhoeffer, en tysk präst och teolog som verkade inom motståndsrörelsen under 2 VK har uttryckt följande om frihet.”Eftersom frihet inte är en egenskap som kan upptäckas, inte en ägodel, inte någonting närvarande, något objektivt. Det är inte heller en form av något i nuet, eftersom frihet är ett förhållande och ingenting annat. Den utgör ett förhållande mellan människor. Att vara fri innebär ”att vara fri för andra” eftersom andra är sammankopplade med mig…Det är själva budskapet i evangeliet: att Guds frihet har bundit sig till oss, att hans fria nåd blir verklig endas i oss, att Gud inte vill vara fri för sig själv, utan för människor."1)

Eller sagt med psalmens ord Vad du vill är helighet, men du är barmhärtighet.