Tillsammans Med-...i Stilla veckan och Påsken

Gud är transcendent och Gud är immanent.

Vi står inför en mycket annorlunda Stilla vecka och Påskhelg anno 2020. Världen befinner sig inte i ett världskrig men världen befinner sig i en världskamp mot ett dödligt virus som inte gör skillnad på land och land, människa och människa. Tillsammans måste vi be-kämpa viruset som betecknas med ett delvis ståtligt namn, Corona (krona), med efternamnet (eller förnamnet) Covid-19. Trots allt detta kommer vi att minnas och fira den människa, Människosonen Jesus Kristus, som bar en krona av ett helt annat slag. Vi minns och firar tillsammans Med varandra oavsett om vi är fysiskt nära eller ej. 

   Gud är transcendent, bortom våra ord och bilder, bortom vår fulla fattningsförmåga. Gud är immanent i Jesus Kristus, i Ordet som skildras med orden och bilderna i Bibelns berättelser samt med Andens närvaro i våra liv. Välkommen att vara en Med-följare så som evangelisten Matteus berättar. 

Palmsöndagen Matteus 21:1-11 - Med-arvinge

När de närmade sig Jerusalem och kom till Betfage vid Olivberget skickade Jesus i väg två lärjungar och sade till dem: "Gå bort till byn där framme, så hittar ni genast ett åsnesto som står bundet med ett föl bredvid sig. Ta dem och led hit dem. Om någon säger något skall ni svara: Herren behöver dem, men han skall strax skicka tillbaka dem." Detta hände för att det som sagts genom profeten skulle uppfyllas: Säg till dotter Sion: Se, din konung kommer till dig, ödmjuk och ridande på en åsna och på ett föl, ett lastdjurs föl. Lärjungarna gick bort och gjorde så som Jesus hade sagt åt dem. De hämtade åsnan och fölet och lade sina mantlar på dem, och han satt upp. Många i folkmassan bredde ut sina mantlar på vägen, andra skar kvistar från träden och strödde dem på vägen. Och folket, både de som gick före och de som följde efter, ropade: "Hosianna Davids son! Välsignad är han som kommer i Herrens namn. Hosianna i höjden!" När han drog in i Jerusalem blev det stor uppståndelse i hela staden, och man frågade: "Vem är han?" Och folket svarade: "Det är profeten Jesus från Nasaret i Galileen." 

Spänningen mellan det transcendenta och immanenta möter oss redan på Palmsöndagen. Hosianna som ekar mellan palmer och väggar andas förväntan på en konung som skall komma med räddning. Det ingen ännu vet är att den konung de hyllar och ber om inte är en konung som de förväntat sig. Det är en Son, en Med-arvinge av både transcendens och immanens, en person som kommer Med ett budskap på liv och död och som vill göra oss till Med-arvingar för ett rike som börjar här och nu och sträcker sig bortom tid och rum.

Psalm 38 För att du inte tog det gudomliga

Måndagen Matteus 21:12-13 Med-bedömare och Med-kämpe

Jesus gick till templet och drev ut alla som sålde och köpte där. Han välte omkull borden för dem som växlade pengar och stolarna för dem som sålde duvor, och han sade till dem: "Det står skrivet: Mitt hus skall kallas ett bönens hus. Men ni gör det till ett rövarnäste." 

När det transcendenta möter det immanenta blir det spänningar. Vår tillbedjan, vår vördnad och vår längtan kläs inte enbart i bön utan också i det materiella. En vilja att konkretisera det andliga livet genom utsmyckningar i våra kyrkors interiörer och prästers kläder. I förlängningen gör vi det i våra församlingslokaler, i lönesättning efter prestation, i strävan efter att inkorporera tidens trender i våra verksamheter. Jesus gjorde bedömningen att allt gått över styr när han kom till templet, kommersen skymde bönen. Jesus hade det stundtals kämpigt med de som ifrågasatte hans mandat att säga och göra det han sa och gjorde. Han kan på måndagen i Stilla veckan påminna oss om att vi har mandat att vara Med-bedömare och Med-kämpar för att våra församlingars gudstjänster och verksamheter inte skall skymma det väsentliga, bönen till Gud som är bortom och nära.

Psalm 762 Du är en bön

Tisdagen Matteus 22:34-40 Med-borgare och Med-aktör 

När fariseerna fick höra hur han hade gjort saddukeerna svarslösa samlades de, och för att sätta honom på prov frågade en av dem, en laglärd: "Mästare, vilket är det största budet i lagen?"  Han svarade honom: "Du skall älska Herren, din Gud, med hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt förstånd. Detta är det största och första budet. Sedan kommer ett av samma slag: Du skall älska din nästa som dig själv. På dessa båda bud vilar hela lagen och profeterna." 

Varje enskild individ är Med-borgare i sitt land och i sitt sammanhang, utifrån ett perspektiv på lika villkor och ur andra perspektiv finns ingen jordisk rättvisa. Det enda gemensamma perspektivet är den vertikala och horisontella kärleken. Vårt hjärtas, vår själs och vårt förstånds riktning till Gud helt enkelt för att Gud älskar oss. Den kärlek Gud ger oss skall vi, i vår tur, ge vidare till varandra och till oss själva, båda lika svåra. Jesus kom inte med någon ny lära, han tog vid den profetiska traditionen, han undervisade och tolkade och la ut orden i lagen och profeterna. De få, om någon, förstod, var att Jesus var Gud uppenbarad i Människosonen. Som Med-borgare lever han i sin tradition och som Med-aktör går han in i samtalen för det han vill föra fram, det största och första, kärleken.

Psalm 109 Det susar genom livets strid

(Jag vet, vad har en adventspsalm med Stilla veckan att göra? Jo, för det första, adventstid är en fastetid dvs. en förberedelsetid för julen, fastan är en förberedelsetid för påsken, så psalmerna kan ta varandra i handen, födelse - död - uppståndelse (pånyttfödelse) hänger ihop. För det andra, var kreativ, tänk: O mänsklighet, ställ dörrn på glänt, det är fasta, det är fasta.)

Dymmelonsdagen Matteus 26:6-13 Med-människa och Med-agerande

Medan Jesus befann sig i Betania hos Simon den spetälske kom en kvinna fram till honom med en flaska dyrbar balsam och hällde ut den över hans huvud, där han låg till bords. Då blev lärjungarna förargade och sade: "Vilket slöseri! För det där hade man ju kunnat få mycket pengar att ge åt de fattiga." Jesus märkte det och sade till dem: "Varför gör ni kvinnan ledsen? Hon har gjort en god gärning mot mig. De fattiga har ni alltid hos er, men mig har ni inte alltid. När hon hällde denna balsam över min kropp förberedde hon min begravning. Sannerligen, överallt i världen där evangeliet förkunnas skall man också berätta vad hon gjorde och komma ihåg henne." 

Nej, kvinnan är inte Maria från Magdala och hon är inte prostituerad, så vem är hon då? Vi vet inte men läs gärna min predikan om detta från den 8 mars i år. Ibland krävs både mod, kanske till och med ett mått av chansning och dumdristighet för att vara en Med-agerande Med-människa. I vilken mån, den namnlösa (tyvärr) kvinnan chansade eller var dumdristig vet inte jag men ett gott och rågat mått av mod hade hon eftersom hon bröt tabun. Lärjungarna reagerar negativt på en gång och Jesus tar henne i försvar, som en sann Med-människa i relation till en annan Med-människa. Vad som var den avgörande orsaken till kvinnans handling, hur hon tänkte vet vi inte heller, men Jesus ger oss svaret på hennes Med-mänskliga Med-agerande för att förbereda Jesus för det som ligger framför honom.

Psalm 445 Se, kärlet brast, och oljan är utgjuten

Skärtorsdagen Matteus 26:26-29 Med-arrangör och Med-föra

Medan de åt tog Jesus ett bröd, och efter att ha läst tackbönen bröt han det, gav åt sina lärjungar och sade: "Tag och ät, detta är min kropp." Och han tog en bägare, och efter att ha tackat Gud gav han den åt dem och sade: "Drick av den alla. Detta är mitt blod, förbundsblodet som blir utgjutet för många till syndernas förlåtelse. Jag säger er: nu kommer jag inte att dricka av det som vinstocken ger förrän den dag då jag dricker det nya vinet med er i min faders rike." 

Lärjungarna fick ett uppdrag att ordna för påskmåltiden, en måltid som för all framtid skulle få en betydelse som de Med-arrangerade lärjungarna inte kunde föreställa sig. Vad tänkte de, den där torsdagen då allt i livet liksom krympte, drogs åt, allvaret, den outtalade ovissheten om framtiden? En måltid som kommer Med-föra livsavgörande förändringar för lärjungarna och för människor årtusenden framöver, enkelt bröd och vin som genom Ordet levandegör Kristi närvaro varje gång du och jag tar emot det. Ett gemenskapens mysterium mellan Gud och människa samt människa och människa.

Psalm 393 Du öppnar, o evige Fader

Långfredagen Matteus 27:45-50 Med-lidande

Vid sjätte timmen föll ett mörker över hela jorden, och det varade till nionde timmen. Vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst: "Eli, Eli, lema sabachtani?" (vilket betyder: Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?). Några som stod där hörde det och sade: "Han ropar på Elia." En av dem sprang genast bort och tog en svamp, fyllde den med surt vin och satte den på en käpp för att ge honom att dricka. Då sade de andra: "Låt oss se om Elia kommer och hjälper honom." Men Jesus ropade än en gång med hög röst och gav upp andan. 

De som stod där inte bara hörde utan såg också i allra högsta grad det ohyggliga lidandet. En del med förhårdnande hjärtan verkade tillräckligt oberörda för att fälla en tolkande kommentar om de hjärtskärande orden som Jesus lyckas andas fram. En kände Med-lidande och rusade fram för en mikroskopisk lindring. Den personen visste inte att det i själva verket var Jesus som var den Med-lidande personen. Genom Långfredagens händelser vet och känner Gud essensen av mänskligt lidande genom Jesus Kristus. Så svaret på frågan var Gud är när vi lider är både enkel och komplex, Gud är Med-lidande.

Psalm 441 Jesus, djupa såren dina

Påskafton Matteus 27:62-66 Med-verka

Nästa dag - det var dagen efter förberedelsedagen - gick översteprästerna och fariseerna tillsammans till Pilatus och sade: "Herre, vi har kommit att tänka på att när den där bedragaren ännu var i livet sade han: 'Efter tre dagar skall jag uppstå.' Ge därför order om att graven bevakas under tre dagar, så att inte hans lärjungar kommer och rövar bort honom och sedan säger till folket att han har uppstått från de döda. Då blir det sista bedrägeriet värre än det första." Pilatus svarade: "Ni får en vaktstyrka. Gå och bevaka graven så gott ni kan." De gav sig i väg och skyddade den genom att försegla stenen och sätta ut vakterna.

Det var många Med-verkande med olika intressen i de händelser som ledde fram till Jesu död på korset. Det som förväntades av dessa var slutet på ett bedrägeri och ett orosmoment. Det blev inte se, inte ens Jesu död stillade den förvirring, den rädsla och det hot som den sekulära och andliga makteliten var fyllda av. 

Ingen psalm, tystnad.

Påskdagen Matteus 28:1-10 Med-skapare och Med-född

Efter sabbaten, i gryningen den första veckodagen, kom Maria från Magdala och den andra Maria för att se på graven. Då blev det ett kraftigt jordskalv, ty Herrens ängel steg ner från himlen och kom och rullade undan stenen och satte sig på den. Hans utseende var som blixten och hans kläder vita som snö. Vakterna skakade av skräck för honom och blev liggande som döda. Men ängeln sade till kvinnorna: "Var inte rädda. Jag vet att ni söker efter Jesus, som blev korsfäst. Han är inte här, han har uppstått, så som han sade. Kom och se var han låg. Skynda er sedan till hans lärjungar och säg till dem: 'Han har uppstått från de döda, och nu går han före er till Galileen. Där skall ni få se honom.' Nu har jag sagt er detta." De lämnade genast graven, och fyllda av bävan och glädje sprang de för att berätta det för hans lärjungar. Då kom Jesus emot dem och hälsade dem, och de gick fram, grep om hans fötter och hyllade honom. Men Jesus sade till dem: "Var inte rädda. Gå och säg åt mina bröder att bege sig till Galileen. Där skall de få se mig." 

Maria och Maria är fyllda av sorg över den brustna relationen till Jesus. Sörjer gör vi olika, för Maria och Maria var det självklart att gå till graven, som för att verkligen ta in det ofattbara. Och de möter något helt annat ofattbart, ängelns budskap om att graven är tom och att Jesus har uppstått, precis såsom han själv sagt. Maria och Maria blir de första vittnena, de första som möter den uppståndne Jesus Kristus och de tröstas, Jesu Med-mänsklighet blir först och direkt synlig även nu; Var inte rädda. Därefter får de uppdraget att gå och berätta för lärjungarna vad som hänt och vad de skall göra. Bävan övergår i mötet med den uppståndne Herren till glädje över att se honom, de blir överväldigande och faller på knä och hyllar. Gud skapar liv och pånyttföder Jesus som i sig själv blir Med-född och Med-skapare. Likt Maria och Maria får vi falla på knä och hylla Gud genom Jesus Kristus som ger oss livet som inte slutar med död utan med liv efter livet här även för oss.

Psalm 461 O natt av ljus

Annandag påsk Matteus 28:16-20 Med-följare och Med-vetna

De elva lärjungarna begav sig till Galileen, till det berg dit Jesus hade befallt dem att gå. När de fick se honom där föll de ner och hyllade honom, men några tvivlade. Då gick Jesus fram till dem och talade till dem: "Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut."

Det är klart att några tvivlade, vem skulle inte göra det efter Långfredagens händelse och kvinnornas osannolika vittnesbörd om att de mött Jesus som dessutom gett dem uppdraget att säga åt lärjungarna att bege sig till en välbekant miljö i Galileen. Nu får lärjungarna se med egna ögon och blir Med-vetna om att allt är sant, han lever och han ger dem alla ett uppdrag att gå ut och berätta och döpa med ett annat dop än Johannesdopet. Jesus ger löftet att fortsätta vara en Med-följare;  jag är med er alla dagar till tidens slut. Det som såg ut som ett slut, var en början. Den början fortlever även den här påsken 2020, för tack vare att lärjungarna hörsammade Jesu ord får och kan du och jag blir Med-vetna Med-följare till den Gud som är både transcendent och immanent.

Psalm 153 Livet vann, dess namn är Jesus