Hur visar sig kvinnorna i biblioteket Bibeln?
Ja, på olika vis så klart med sina olika personligheter. De är i minoritet i berättelserna men där finns skildringar av starka, självständiga, tänkande och handlande kvinnor. Tyvärr ofta bortglömda.
Predikan i dag kommer till viss del handla om hur tre eller möjligen två olika kvinnor i Bibeln genom teologins historia felaktigt blir en kvinna. Och varför det är så viktigt att komma ihåg vad de gjorde. Evangelisten Markus berättar:Simon den spetälske kom en kvinna med en flaska dyrbar äkta nardusbalsam. Hon bröt upp flaskan och hällde ut alltsammans över hans huvud. Några blev förargade och sade till varandra: "Vilket slöseri med balsam. För den oljan hade man ju kunnat få mer än trehundra denarer att ge åt de fattiga." Och de grälade på henne. Men Jesus sade: ”Låt henne vara! Varför gör ni henne ledsen? Hon har gjort en god gärning mot mig. De fattiga har ni alltid hos er, och dem kan ni göra gott mot när ni vill, men mig har ni inte alltid. Hon har gjort vad hon kunde. I förväg har hon sörjt för att min kropp blev smord till begravningen. Sannerligen, överallt i världen där evangeliet förkunnas skall man också berätta vad hon gjorde och komma ihåg henne." Mk 14:3-9
Vem var denna icke namngivna kvinna? Hur har hon kommits ihåg? Varför gjorde hon som hon gjorde?
Den första frågan är enkel att svara på, vi vet inte vem hon var. Tyvärr har de som berättat berättelsen inte bemödat sig med att lägga hennes namn på minnet. Därefter har maktens män på 500-talet med bland annat påven Gregorius 1 krånglat till historien. Någon av er kanske sitter och tänker, men det är väl Maria från Magdala. Och då tar jag er ur den villfarelsen, nej, det är inte Maria från Magdala. Och nu kommer vi in på den invecklade historien om hur tre eller möjligen två olika kvinnor blir en.Det finns i alla fyra evangelierna en berättelse om hur en kvinna kommer och smörjer Jesus med balsam. Tiden är strax före påskhögtiden. Det är bara två, Markus och Matteus som berättar i stort sett samma berättelse. Det jag läste finns nästan exakt återberättat i Matteus som generellt bygger mycket av sina berättelser på Markus, det äldsta evangeliet. Även Lukas har till stora delar samma grund. Johannes evangeliet har en annan karaktär, mer filosofisk och fyller i med andra berättelser och är det yngsta evangeliet.
Egentligen är inget av allt detta konstigt, för skulle Jesus kliva in genom dörren där nere just nu och börja tala till oss och med oss skulle vi efterhand ha lite olika vinklingar på vad han sa.
Åter till kvinna med balsam, slår vi upp Lukas är det en helt annan berättelse, som sägs utspelas hos en farisé i byn Nain. Kvinnan som inte heller här är namngiven får ett epitet knutet till sig, synderska. Hon smörjer Jesu fötter med dyrbar balsam. Det är inte minst denna berättelse som på ett negativt sätt har kommit att påverka historien och pekat ut Maria från Magdala som kvinnan.
Maria från Magdala är den hon är, en hängiven lärjunge till Jesus. Ingenstans står det i Bibelns berättelser att hon är en synderska, vilket underförstått är liktydigt med prostituerad. Slår vi sen upp Johannes så läser vi att det är Maria i Betania, Lasarus och Martas syster som smörjer Jesu fötter med balsam. En del har föreslagit att Markus och Matteus berättelser kan vara samma berättelse som Johannes eftersom de är i Betania och att man bara blandat ihop det här med huvud och fötter. Men vem är då Simon den spetälske? Jo, det skulle vara Maria, Marta och Lasarus pappa. Det förslaget låter rätt långsökt i mina öron.
Så hur ska vi tänka? Och är det viktigt allt det här? Om det är två eller tre kvinnor får vi fortsätta att leva i okunnighet om, det är helt enkelt ett val vi får göra, vad vi vill tänka om det. Ett är i alla fall säkert det är inte Maria från Magdala. Och, ja, allt det här är viktigt, för nu kommer vi in på svaret.
Varför agerar kvinnorna som de gör?
Kvinnorna visar insikter i vem Jesus är och ligger på så vis i framkant i relation till de tolv handplockade lärjungarna. För de är fortfarande fokuserade på att Jesus är konungen, den som rent praktiskt, konkret ska befria dem från den romerska ockupation, upprätta tron, samhället och staten. Lärjungarna tycker att handlingen är slöseri, pengarna för den dyrbara oljan kunde gå till de fattiga istället. Jesus däremot ser kvinnornas andliga klarsyn och bekräftar deras handling. Kvinnorna vittnar genom sitt agerande att de ser en liten bit längre framåt. Smörjelse med olja hade primärt två funktioner, dels att smörja någon till kung eller profet men också att smörja någon inför en begravning. Hur mycket Jesus vet om sin egen förestående död vet vi inte, mer än att han vet, därav hans reaktion och ord. Jesus bekräftar kvinnornas handling som förebådar hans död och begravning.Även om de tolv manliga lärjungarna är i centrum i evangeliernas berättelser så finns de icke
officiella kvinnliga lärjungarna också med på olika vis. Vi ser hur radikalt annorlunda Jesus bemöter och myndigförklarar alla namngivna och icke namngivna kvinnorna på ett sätt som förvånar hans samtid. Jesus sätt att möta kvinnor har på flera vis gått förlorat genom historiens gång och varför det är så kräver mer än en predikan.
En del av de icke officiella kvinnliga lärjungarna anade, ja kanske till och med förstod att Jesus var mer än en världslig kung och befriare. Och de utförde sin handling i en profetisk förhoppning av att Jesus var den väntade Messias. Jesus bekräftar deras modiga och oväntade handling, som dels pekar mot påskens händelser, där kvinnor återigen spelar en stor roll. Det pekar också på ett erkännande
att Jesus är Messias och en kung av ett rike större än det jordiska. Och det är helt enkelt livsviktig kunskap och insikt. Det är därför Jesus säger att vi ska komma ihåg och berätta vad kvinnorna gjorde.
