Krubba från Sicilien, 1700-tal
Idag fortsätter vi att hylla det nyfödda Jesusbarnet, snart på flykt
Trettondedag jul kallas även för Epifania, ett grekiskt ord som betyder visa, framträda, uppenbara. Det som blir synligt är Guds inkarnation, Guds människoblivande visad för hela världen som kan sägas representeras av de österländska stjärntydarna. Men mer dolt visar evangeliet även på olika former av makt som människor använder sig av. Det är både mindre vackert och gulligt men desto mer tänkvärt och även inspirerande.
Makt finns på olika vis och nivåer i allt från personliga
relationer och hela skalan upp till politiska och ekonomiska maktpositioner. Makt handlar om att göra och vara med och styra och påverka både människor och händelser. Makt är på så vis något gott i sig eftersom det innebär en förmåga att förändra till det bättre, både för oss själva och varandra. Men makt kan missbrukas och leda till förtryck och utnyttjande. I dagens berättelser möter vi både ock, kunskapens makt, härskarmakt och kärlekens makt.
De första vi möter med makt är stjärntydarna som kommer till Jerusalem med kunskapens makt
De frågar runt var de kan finna judarnas nyfödde kung eftersom de sett hans stjärna gå upp. Kunskapen att läsa stjärnorna, astrologi, var en naturlig del av den tidens vetenskap och kunskap. De besitter stor kunskap också om andra traditioner, för de vet att det fanns en förväntan bland det judiska folket att en konung skulle födas, en Messias, en frälsare.
Kunskap är makt, för det mesta i det godas
tjänst, så var det för stjärntydarna, de vill gott och bär med sig sina generösa gåvor som ett tecken på detta.
I vår tid talas det en del om
kunskapsresistens, det vill säga en ovilja att ta till sig och acceptera tillgänglig och etablerad kunskap. På flera vis ett ökande och stundtals förödande problem genom internet, det i grunden helt revolutionerande och fantastiska hjälpmedel. Människans förmåga till kunskap är verkligen på gott och ont som redan skapelseberättelsen skildrade. Vi behöver alla hjälpas åt att värna friheten till kunskap och lära oss att granska och ifrågasätta kunskap så den gagnar och hjälper oss och inte stjälper oss.
Så finns det en annan typ av makt som visar sig i dagens berättelse, härskarmakt
Vid tiden för Jesu födelse var landet ockuperat av romarna som tillsatte lydkungar för att ha kontroll över sina ockuperade områden kring Medelhavet, Herodes var en. En man med makt, även om den var beskuren av romarnas makt. När Herodes hör talas om stjärntydarna och deras kunskap oroas han över nyheten och kallar till sig skriftlärda och överstepräster för att höra vad de vet. Därefter kallar han till sig stjärntydarna och ber dem komma förbi på vägen hem för att underrätta honom var barnet finns, allt under förespegling att även han vill hylla barnet.
När stjärntydarna inte återvänder till Herodes skildras hur han i vredesmod beslutar om att döda alla gossebarn i Betlehem som är 2 år eller yngre. Maria och Josef flyr till Egypten inför hotet. Barnamorden må vara en legend för att passa in i historien. Men ett vet man och har belägg för, att Herodes var en grym härskare som bland annat lät mörda några av sina egna barn som han upplevde som hot mot honom.
Det finns under historiens gång och rakt in i vårt nu
exempel på maktfullkomliga härskare. En del av dem har definitivt kunskapsresistens och styr enbart efter viljan till mer makt och att expandera sitt lands territorium. När barnsjukhus och BB bombas i Ukraina är man i samma maktfullkomliga grupp som Herodes. Eller de som tillhör gängen i vår närhet som konkurrerar om makt genom skjutningar och sprängningar som stressar och drabbar så många av oss i vår vardag.
Härskarmakt som förtrycker och förgör behöver mötas med olika motkrafter. En motkraft är mod. Det är inte enkelt, därför behöver vi varandra för att stå tillsammans på en maktgrund som inte förtrycker och förgör. Det tredje maktuttrycket i dagens berättelse visar en sådan grund.
Det är kärlekens och närvarons makt visad i det nyfödda barnet.
Under ytterst enkla förhållanden blir Gud människa genom att födas av Maria. Jag tror Gud väljer detta som en markering att det inte finns några onödiga materiella hinder för oss i mötet med Gud. Det handlar aldrig om maktmedel eller prestation för att leva i relation till Gud och hämta sin livskraft ifrån den relationen. Svårigheten för oss är att se och lita på att enkelheten är storheten i vår tro. Gåvorna till Jesusbarnet tolkas ofta som symboliska, att de värdefulla gåvorna skulle vara tecknet på Jesu konungslighet. Det är långt ifrån det liv som Jesus lever. Jesus förkunnar genom sitt sätt att vara och leva budskapet på en förmåga att utöva en makt som handlar om kärlek, om fred, om att leva i relation till Gud och våra medmänniskor.
Författaren
till Efesierbrevet sammanfattar det på ett bra vis. Jesus har kommit med budskap om fred för er som var långt borta och fred för dem som var nära…
Det är en makt som är tänkvärd och som handlar om en inbjudan att styra, leda och göra det bästa för oss och hela skapelsen på en maktgrund som handlar om öppenhet och vidsynthet. Som handlar om omsorg om varandra för vi har allting till låns.
Våra gåvor bliver ej myrra, guld och rökelse.
Vi vårt hjärta giver åt dig, vår Gud, vår Frälsare, fyll det du med kärlek, tro och helgelse. Sjöng vi nyss i psalmen. Helgelse är när vi, medvetna om både våra styrkor och
tillkortakommanden, gör vårt bästa att leva i Jesu efterföljd. Vi kan inte bli lik honom, det finns bara en Messias. Däremot kan vi väl medvetna om detta inspireras till att ge vårt hjärta till vår Gud, vår Frälsare och grunda oss och lita på kärlekens makt. Den stjärna som visade vägen för stjärntydaren var ingen mindre än Jesus själv, som säger: Jag är A och O, den förste och den siste, början och slutet… Jag är skottet från Davids rot och hans ättling, den strålande morgonstjärnan." Upp 22:13 &16
