Tilltalet Bonjour Madame,

har jag levt med i ett par veckor och till slut så kom jag ihåg att inte enbart svara Bonjour utan lika artigt svara Bonjour Madame/

Monsieur.

Den subtila godhetens alternativ finns där i vårt blodomlopp, klappar på inifrån för att komma ut och klappar på utifrån för att komma in. Vi talar alldeles för lite om Godhetens kraft i Janteriket Sverige. Att vara artig är Godhet. Det gör så otroligt mycket att bli sedd och hälsad på när du till exempel kommer in i en affär. Det är klart att de vill sälja sina varor men vänligheten handlar inte i första hand om just detta när orden yttras. Jag upplever att det är något mer, ett respektfullt möte om än så ytligt. Du blir inte osynliggjord utan sedd.

Paradoxalt nog så borde Du-reformen som slog igenom på allvar på 70-talet ha bidragit till att lättare respektfullt möta sin medmänniska.

Fast ibland undrar jag om den inte istället utvecklats till att objektifiera mötet i en bakvänd jämställdhetsiver.Tar bort det subjektiva av att det är ett medmänskligt Jag som möter mig i ett Du. Det är inte så att jag förordar en återgång till Herr och Fru och "niandet". Men vart tog den artiga vänligheten av att bli sedd vägen? God morgon, God dag, God kväll, God natt, fina välgångsönskande ord för dagen och natten. Ett Hej är också befriande för det mellanmänskliga mötet. Martin Buber fångar så mycket i sin fantastiska bok Det mellanmänskliga.

"Människan, som människa , är alltid möjlig att förlösa."

Visst behöver vi förlösa varandra och mötas respektfullt, för i varandra  har vi alltid möjlighet att se något av oss själva. Mitt Jag speglas i Ditt Du. I mötet kan vi utvecklas enskilt och tillsammans. Så från och med nu eller som Oskar Linnros sjunger Från och med du, så ska jag lova mig själv att bli bättre på God morgon, God dag, God kväll, God natt och Hej, i mötet med ett annat Jag som är Du.