upplever vi just nu. Gränserna är öppna för oss som är européer. Frukost i Tyskland, lunch i Luxemburg och middag i Frankrike, inget problem.
Den igenbommade gränsstationen var spöklik i sin
monumentala skepnad och en påminnelse om att en liten bok med foto förr var
nödvändigt för att resa mellan Europas länder.
Nu har vi varit i Verdun ett par dagar, första dygnet var
jag helt uppfylld av att detta är dödens stad. Helt enkelt för döden finns
närvarande i luften där runt 1 miljon människor miste sitt liv.
Vajande vallmo över fälten, täta grönskande skogar och
fågelsång har ersatt skyttegravarna i det krigshärjade landskapet där
granathålen, leran, fukten, smärtan och döden nu bara finns som minnen. För
varje soldat och civilperson som dog vajar den vackra vallmon och fåglarna
sjunger och sjunger vid alla minnesmärken.
Jag funderar över varför vi ständigt romantiserar
soldatlivet och krigen. Det finns inget romantiskt när luften faktiskt är tjock
av död trots att slaget mellan fransmännen och tyskarna som pågick i 10 månader
tog slut i december 1916. Snart 97 år har gått, med råge en människas livsålder
och ändå så är döden så påtaglig i luften i den här lilla stillsamma staden vid
floden Meuse.
EUs bärande idé om samarbete för fred blir väldigt tydligt här i gränslandet.
Jag tror dessvärre att de flesta av oss svenskar har så
svårt att förstå för att vi undslapp krigen med blotta förskräckelsen med en neutralitet
som kan ifrågasättas ur flera olika aspekter. Det blir också väldigt tydligt
att vi är olika länder med våra särdrag så något United States of Europe som en
del drömmer om bör förbli en dröm. Det har väl i och för sig de senaste årens
ekonomiska kris gjort extra tydligt. Förutsättningarna finns inte för historien
är helt annan än USAs.
Även om vi har våra särdrag så är det är lätt att känna
sig hemma för gränserna har också suddats ut genom globala varumärken som finns
att köpa överallt. Varje liten stad med aktning verkar ha H&M om du nu blir
sugen på kläder!! Samma flaskvatten och läsk finns som hemma. Det är faktiskt
bara maten som ger avtryck av sin egen lokala tradition om vi nu väljer bort
pizza, kebab och McDonalds förstås!
EU borde lägga betydligt mer energi och tid på att fundera
över vad fred och frihetstanken faktiskt betyder nu. Inte minst med tanke på
att nazistiska och främlingsfientliga partier har klivit över trösklarna i
flera europeiska länders parlament. Även 1:a VK bar på tanken om att förädla människan,
det var kriget och striden som skulle förädla människan, ja förstås mannen. Hur
det var med förädlingen av människan under 2:a VK är vi nog trots allt plågsamt
medvetna om.
Vi måste ALLTID komma ihåg att framväxandet av samarbetet
mellan de europeiska staterna handlar om fred, frihet och samarbete inte
detaljstyrning och exkludering som verkar vara mest uppe på dagordningen
numera.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar