Med SOfOS : Första Advent i Pandemiåret 2020

Fullsatta kyrkor, körer och solister, trumpetare och slagverkare lyser med sin frånvaro denna adventssöndag.

Men ljuset tänder vi och evangeliet sprids på många och annorlunda vis. I Djurgårdskyrkan hade vi korta andakter med påbjudet säkerhetsdeltagande. Uppskattat av de få. Ingen ny predikan förbereddes till denna söndag utan korta funderingar men till bloggen bjuder jag på något gammalt som blir nytt för er läsare som inte var med 2005 i Djurgårdskyrkan, den håller i år igen, återvinning är på modet, varsågod!

Lager på lager och ändå genomskinligt.

På sätt och vis finns det ingen skillnad mellan då och nu. Vi sjunger med lika stor inlevelse och närvaro Hosianna - som folket då ropade sitt Hosianna. Sedan dess har lager på lager lagts till och det blir trots allt en viss skillnad. Under en veckas höstsemester var jag och min familj i Rom. Staden med sin mångskiftande historia. Bland annat finns lager på lager av arkeologiska utgrävningar i mängder. Vi blev tipsade om att besöka en kyrka, San Clemente där innebörden av lager på lager är väldigt konkret Där kan man kliva ner under jord och få se resterna av flera byggnader, en bostad men också ett Mitras tempel som blivit förstörda i kejsar Neros brand som härjade 64 e Kr. På det utbrända Mitrastemplet har man byggt en kyrka. Och sedan har det av olika anledningar allt som allt blivit fyra historiska lager. Kyrkan har fått sitt namn efter påven S:t Clement som räknas som den 3:e påven efter Petrus, Jesu lärjunge som räknas som den förste påven.
Vad vill jag nu säga med denna lilla historiska exkursion? Jo, jag vill dels koppla det till berättelsen i episteln. Och dels får det åskådliggöra en tanke för hur vi ska kunna möta och ta till oss budskapet som faktiskt enligt Sakarjas profetian gått i uppfyllelse att ”nå från hav till hav, från floden till världens ände.”
Människan förnekar sig inte, redan från första början så uppstod diskussioner och stridigheter om hur man skulle förmedla, förvalta och berätta om Jesus. Hur man skulle leva tron. Under den första kristna tiden så fanns de som hade sitt ursprung i den judiska tron, den som Jesus själv stod i. Sedan fanns de som hade sitt ursprung i andra religioner som t ex Mitraskulten och de brukar klumpas ihop och kallas hednakristna. Det är mot bakgrund av det som Paulus skriver sitt brev till församlingen i Rom. Och förmanar och undervisar dem strängt om tron. Paulus är en person som påverkat, lager på lager av vår tro. Det var Romarbrevet som Luther läste och begrundade och som kom att bli en utgångspunkt för reformationen.

Bakom alla lager finns kärnan av mötet mellan oss som enskilda personer och Gud.

Hoppar vi fram till idag så förstår vi, att från det att mantlarna och kvistarna från träden trampats ner. Lager har lagts på lager av den ursprungliga och direkta kontakten mellan Jesus och mänskligheten. Det var lättare under de första århundraden för de kristna – trots förföljelser - att bära och leva det genuint och radikala i Jesu förkunnelse. Nu har lager lagts på lager, går vi till kyrkobyggnader behöver vi inte hålla oss kvar i Rom. Vi ser lätt skillnader av lager om vi besöker en medeltida kyrka, som Bromma och Spånga eller Djurgårdskyrkan med knappa 200 års historia. När vi går till Ordets tolkningar och traditioner läggs också lager på lager och skiftar inom teologin och i relation till hur vi t ex ser på samhället, på män och kvinnor, på barn, på äktenskap och så mycket mer. Ibland står alla dessa lager i vägen för vårt möte med Jesus och Gud.
Samtidigt behöver vi strukturer och ramar för våra liv, även vårt andliga liv därför har vi våra kyrkor och gudstjänster. Det gäller bara att i dessa strukturer och ramar finna det genuina och radikala mötet med Jesus, det finns där, trots alla lager. När vi står upp och sjunger Hosianna – Herre hjälp oss - suddades alla rums och tidsgränser ut. Jesus ÄR Närvarande hos oss – det är stort! För att göra det riktigt tydligt för oss blev Gud Människa i Jesus Kristus – nu under adventstid får vi förbereda oss för firandet av denna stora händelse – Guds födelse in i mänskligheten.
Att förbereda sig kan vara att skala av bekymmer för mindre viktiga saker än det som kan ge oss en mindre stressad tillvaro i livet. Vad det kan vara vet vi bäst själva men ofta är det av praktisk och materiell art. För Jesus var det enskilda mötet mellan honom och en människa det viktiga. Han fortsätter att möta sin mänsklighet överallt och på olika vis "från hav till hav". En väg för oss att gå honom till mötes är att stämma in i Hosianna, be Fader vår, tända ljus och tänka på Jesu ord ”Jag är världens Ljus. Den som följer mig ska inte vandra i mörkret utan ha livets ljus.”