söndag 6 oktober 2013

Till Dig som är en stjärnättling och

som av olika skäl inte gick till gudstjänsten idag.


Idag är det den 19:e söndagen i Trefaldighetstiden och de texter som läses i Svenska kyrkan idag är hämtade från följande Bibelböcker,1 Mosebok 15:5-6 och  1 Timotheosbrevet 6:11-12 . Så har vi det spännande evangeliet med så många olika ingångar och aspekter så det skulle kunna bli åtskilliga predikningar och samtal om texten. Och till min bestörtning så märker jag att de som fattat beslut om vår Evangeliebok där alla texter för alla söndagar och helgdagar presenteras återigen har gjort ett klåfingrigt val att stympa texten, det vill säga utesluta väsentliga delar av berättelsen. Varför? Jag har inget svar MEN jag läste berättelsen i sin helhet i kyrkan, läs gärna  Johannesevangeliet 9:1-41 innan Du fortsätter bloggvarianten av predikan för dagen.

Alla texter idag handlar om tro och om trons kraft. Det finns några nyckelord i texterna som vi kan bära med oss som vägledning. Det finns också vissa klargöranden som är viktiga att göra så jag börjar med dem.


Först och främst så är det alltid Jesus som är centrum när under sker, centrum är inte främst den som blir hjälpt även om personen har en betydelsefull mening i berättelsen. I texten möter vi ett helande under, den blinde mannen blir seende. Hela berättelsen handlar främst om tron och tilliten till VEM Jesus ÄR. Och i kraft av VEM han ÄR, SKAPAR han PÅ NYTT.

I berättelsen framkommer tydligt den kamp och den polemik som Jesus hela tiden förde med fariséerna och de skriftlärde. Att tro på Jesus får konsekvenser, att tro på Jesus är att tro på att han är Guds utsände. Det är först i det andra mötet med Jesus som den botade blinde mannen förstår att Jesus är mer än en profet. Att han är Människosonen, Frälsaren som man väntade enligt de gamla profetiorna.

Det andra klargörandet som är viktigt, är begreppet synd, som är mångfacetterat och väsentligt att tala om. Som präst möter jag oftare än vad jag skulle önska frågan; Vad har jag gjort för ont för att drabbas av….? Och så följer en redogörelse av någon slags prövning och det som är svårt. Ibland är det just sjukdom eller att ha ett funktionshinder. Att ha ett funktionshinder eller bli sjuk på Jesu tid förklarades med att man syndat eller att man var besatt. Det vill säga att man bar skuld själv, att man varit svag och därför drabbats av ondskan. Vi vet med förnuftet att det INTE är så, funktionshinder och sjukdom drabbar oss inte därför att vi är syndiga eller för att det finns ondskefulla demoner. Känslomässigt så är det knepigare och det är lätt att anklaga sig själv och att ställa frågan, ja projicera frågan till Gud; Varför händer detta mig, vad har jag gjort för ont?


Då behöver vi komma ihåg det tydliga besked Jesus ger oss "Varken han eller hans föräldrar har syndat"


Jesus fortsätter den meningen med att "Guds gärningar skulle uppenbaras på honom." det vill säga den blinde mannen. Guds gärningar ÄR att visa vem Jesus ÄR i kraft av sina handlingar, nämligen att kunna hela och skapa på nytt därför att Jesus helt enkelt ÄR mer än en människa. Jesus är Människosonen, Gud i Frälsarens / Räddarens gestalt. Helt enkelt Gud kommen till vår jord som vi sjunger vid jultid.
Jag förnekar inte att under kan ske, jag tror och jag vet att det är så MEN om vi tror att det är den primära uppgiften för Jesus så blir hela tron cynisk och godtycklig för varför botas, helas och pånyttskapas inte alla människor då som nu? Varför ska jag dras med mina taskiga luftrör, min allergi min astma som stundtals begränsar mitt liv? Du har säkert Din fråga till Gud som rör hälsa eller funktionshinder!



Jesus budskap handlar om annat än under och det är därför det sträcker sig över tid och rum så att även vi kan säga som den helade mannen "Jag tror".


Mycket förenklat så är budskapet att Gud är närvarande i sin Skapelse. Under en begränsad tid så närvarande att Gud tog gestalt i människan Jesus, sann Gud och sann människa. Gud är fortfarande närvarande genom sin Heliga Ande här och nu. Vi ser inte Guds Ande, kan ana den ibland och framför allt så är Ande och Andning släkt med varandra och Andning är Liv – Gud är Liv och på så vis även närvarande i våra Liv. Och Livet sträcker sig bortom döden.

Episteln ger oss nyckelorden "Evigt liv", vi är kallade till det Eviga livet. Genom Jesus blir döden inte en punkt i en människas liv utan ett kommatecken, därför evighetens liv tar vid. Jesus har öppnat Evighetens portar för Dig och mig. En gåva och ett löfte vi i ärlighetens namn inte har så stor nytta av i vardagslivet annat än glimtvis då vi tar till oss att livet här har ett slut. Eller när vi mist en när och kär medmänniska. Det ger mening att veta att en dag efter livet här kommer "Gud torka alla tårar, döden ska inte finnas mer och ingen sorg och ingen klagan och ingen smärta ska finnas mer", löftet står i Uppenbarelseboken.
Det finns fler nycklar som vill hjälpa oss att tro på Guds närvaro och vara vägledande för våra liv.

En nyckel till är förundran "Se upp mot himlen och räkna stjärnorna om du kan!" Vi är ett stoftkorn i universum men var och en av oss är värdefull, en stjärnättling.


Jesus kom gående och fick se en man, står det i evangeliet. Ordet SE är en till nyckel. Gud ser oss – fråga mig inte hur – men budskapet är att vi alla är ett Du för Gud, att vi alla kan och får ha en relation till Gud som är vår egen. Stjärnättlingar.
Den blinde mannens föräldrar tillfrågades av fariséerna om hur allt gått till när han fick synen tillbaka. Fast han var vuxen trodde man inte på honom. Kloka föräldrar svarar – Fråga honom själv. De orden skulle man kunna tolka som en Gudsbild. Fadern eller Föräldern är en vanlig Gudsbild i vår tro – på gott och på ont men det kräver en hel predikan, så det lämnar jag här – Men här är Gudsbilden god – att ge ansvar och myndigförklara som en god förälder. Och det är vad Jesus gör han myndigförklarar människors tro – han gör det till mannen han helat – "Tror du på Människosonen?". Han säger inte, Tro på Människosonen som en uppmaning utan Jesus formulerar en fråga och en inbjudan. Den inbjudan gäller även Dig och mig!
 

Tror Du på Människosonen?


Svaret är inte alltid enkelt och Gud förväntar sig ett ärligt och uppriktigt svar av oss. Det behöver inte vara trosvisst, det kan vara försiktigt, tvivlande, trevande, sökande, det är helt ok. Jesus mötte trevande, sökande

människor som innan de sa sitt "Jag tror" behövde tid och behövde veta mer. Vår källa till kunskap är Bibelns berättelser och kyrkans tradition men också det tysta i hjärtats eget samtal med Gud i bönen
och det konkreta mötet i nattvardens bröd och vin, där Gud bokstavligt blir en del av oss. Bara Du har orden "Jag tror" i Din mun – Gud finns där närvarande och möter Dig i orden, i tystnaden, i brödet och vinet, i Ditt liv.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar