Detta är en bild från Qumran med Döda havet i bakgrunden.
Berättelserna för den här söndagen tolkas ibland som att det materiella
är något vi ska förhålla oss svalt till och att rikedom kan leda oss på fel vägar. Det är ett sätt hur vi kan läsa och förstå berättelserna men jag vill påstå att de främst handlar om ledarskap.
Att vara missnöjd med ledarskap av olika slag tror jag att flera av oss har erfarenhet av
Och nu tänker jag på ledarskap i mycket bred bemärkelse inte bara en chef av något slag. Ledarskap är ansvarsfullt, krävande och roligt. Utan att vi tänker på det är de flesta av oss vid skilda tillfällen i livet ledare, formellt eller mer informellt.
Mose var en formell ledare och nu var folket verkligen
missnöjda med ledarskapet. Ledaren som fört dem ut ur Egypten var nu på ett berg och inget verkade hända. Och var fanns Gud som lovat gå med dem? När någon fallerar och brister i
ledarskap finns det ofta personer till hands som gärna rycker in. För folket var Mose bror Aron tillhands, lite som en vice ledare, och han löste situationen, trodde i alla fall han och folket blev nöjda.
När vi hörde Hasse läsa berättelsen har vi inte hört riktigt
hela historien. Verserna vi inte hörde handlar om att folket gladde sig över Aron och hans initiativ och att han dessutom byggde ett altare och kungjorde att morgonen därpå skulle de fira högtid. Tjurkalven av guld blev ett konkret synligt tecken på styrka och att de inte var övergivna. Folket tillbad vid altaret där guldkalven stod bredvid och efter det blev det fest. Även om folket kände sig övergivna var de inte det för Gud såg och visste vad som hände. Gud upplyste Mose om detta och sa till honom att gå ner till folket. Mose fick helt enkelt försöka vinna försoning mellan folket och Gud för deras synd och avgudadyrkan.
Mammon är en annan slags avgud som möter oss i evangeliet
Jesus talar om skatter som är begärliga för tjuvar och som också kan vara förgängliga, där mal och mask förstör. Ordet för mask betyder även rost eller förruttnelse, helt enkelt något som skadar och blir oanvändbart. Jesus uppmanar oss istället att samla skatter i himlen. Vad är det för skatter och hur i
hela världen gör vi det? Skatterna Jesus talar om handlar inte om det materiella utan om våra handlingar och våra intentioner och inställning till livet. Vem och vad leder oss i livet?
Ty där din skatt är, där kommer också ditt
hjärta att vara, säger
Jesus. Hjärtat är både en bild för känslor och för intellektuell förmåga, dvs vad vi lär oss, funderar över och hur vi väljer i våra liv. Vi får och har valmöjligheter.
Vi vet att det är så lätt att frestas av det som är synligt för våra
ögon, vi vill ha något konkret som ger oss trygghet. Det materiella ger trygghet och är en förutsättning för våra liv. Viktigt att minnas här är att välstånd, det materiella inte är ont i sig utan det handlar om hur vi förhåller oss till det. Är materiell strävan vår främsta drivkraft i livet, blir det som en informell ledare? Det som vi tror gör oss tillfreds och lyckliga?
För den som kämpar och har det ekonomiskt svårt blir frågan lätt att besvara med ett ja. Vi behöver känna materiell trygghet, ha ett hem, mat för dagen, kunna förgylla livet med vad det nu är som vi mår bra av och gör oss glada. Det borde vara självklart att varje person ska ha denna grundläggande trygghet, så är det inte. Ett faktum som är ett djupt sår i Guds goda skapelse. Det lilla extra med guldkant som en del har i överflöd kan yttra sig på många vis. Jag minns en person som för många år sedan när mobilen fortfarande bar nyhetens behag visade mig sin designade märkes mobil med guldplätering. Lite som en guldkalv, tänkte jag då och nu.
Apropå mobiler, pratas det just nu en del om dem och skadan av ständig uppkoppling och flöden av information. Jag ska inte bidra med mer än att det är tydligt hur detta fantastiska hjälpmedel som finns tack vare mänsklig kunskap även kan vara en avgud som leder fel. Angående hjälpmedel så påminner Jesus oss om att vi har ett
hjälpmedel för att hålla oss på vägen utan att behöva vända oss till avgudar.
Jesus talar om att kroppens lampa är ögat.
Ögat är en symbol för inre klarsyn och jag tänker att det
även handlar om yttre klarsyn. Frågan är vad som kommer inifrån oss själva och hur vi påverkas utifrån av andra och annat som grumlar eller fördärvar ögat och vår klarsyn. Tillsammans skulle vi kunna göra en rätt lång lista. Något som skulle kunna stå på den är skitsnack, mobbning, utfrysning till självhävdelse, habegär och makthunger bortom vår kontroll. Sådant som vi både kan drabbas av men också själva göra oss skyldiga till. Sådant som inte bara kan skada vårt inre utan även vår kropp, det vill säga hela vår existens.
Jesus utgår ifrån att vi bär ljus inom oss när han
fortsätter, Om nu ljuset inom dig är mörker, hur djupt blir då inte mörkret. Just ordet ljus är viktigt för det betyder att vi i grunden är goda fast vi är inte fullkomliga. Vi bär inom oss stråk av mörker, en förmåga att göra fel och handla ont och gå vilse på vägen likt folket på ökenvandringen
med Mose. Då skymmer mörkret ljuset inom oss.
Folket i öknen kände sig vilsna, precis som vi kan göra
fast vår öken ser annorlunda ut. Brist på den materiella tryggheten nämnde jag eller habegäret och makthungern för de som redan har det mesta. Till det kan vi lägga den vilsenhet som på skilda visa ger sig till känna, när vi upplever meningslöshet, misströstan och tvivlar på oss själva och andra. Det är lätt att gå vilse i en värld som krympt bland annat genom teknologin och där vi tillber’osynliga gudar’ som vi hoppas ska leda oss.
Vägar och val
Tillbaka till Mose när han kom ner från berget och mötte folket blev han arg och förbittrad, så han kastade de två tavlorna, det förbundstecken, som han fått av Gud. Mose handlade i vrede och ett stort mått av förtvivlan för uppdraget var stort och nu hade det utmanats. Gud skärpte allvaret för den synd folket begått och observera gav trots allt Mose förtroendet att fortsätta leda folket. De fick en ny chans för att nå sitt mål, det heliga landet.
Vi ser inte heller Gud, och vi har inte Jesus synlig hos
oss. Vi har ’bara’ berättelserna och allt det Jesus har gett oss, genom liv, död och liv och allt pekar emot Gud som är närvarande i sin frånvaro. Gud har gett oss riktlinjer för att välja en relation till Gud som grund för våra liv med Jesus som ledare.
Indirekt finns även uppmaningen till oss att välja kloka jordiska ledare som är bärare av ljus, rättvisa och medmänsklighet. Ledare som har koll på hjärta och klarsyn. Ingen ledare är fullkomlig – om de börjar tro det behöver vi använda våra hjärtan och våra klarsynta ögon för att protestera och välja nya ledare om inget ändras. Eller förlåta om det går. Att fly till det som glittrar likt en guldkalv eller till skatter som rostar och ruttnar eller stjäls hjälper oss inte.
Jesus är tydlig och ger oss möjligheten att välja ledare i
våra liv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar