måndag 2 februari 2015

"En existentiell hake är något som är en prövning i en männsikas liv"


Så säger min son och fortsätter, "alla har en existentiell hake." Min kloka yngste son är fenomenal på att formulera nya ord. Existentiell hake! Jag har spunnit vidare på hans myntade begrepp med mina egna tankar. Det är en bra bild, för vad är en hake? Det finns en dubbeltydighet i ordet. Dels hake som en pryl vi hänger upp eller fäster saker på, det kan vara både positivt och negativt. Dels hake som något, en detalj, som förhindrar eller försvårar något, det blir en prövning. Existentiella hakar är en stor del av våra liv och det är och blir en utmaning att avhaka eller åtminstone inte fastna i hakar som är negativa.

Vi går alla runt med en hel del hakar av olika slag, både sådana vi hänger upp oss på och sådana som försvårar för oss. Ganska vardagliga hakar helt enkelt, en av mina är bristen på tålamod vilket innebär att jag hakar upp mig på ett och annat. Jag behöver öva mig att avhaka mig, släppa taget, vänta in och inte ha så bråttom.

Jag tror också att vi har existentiella hakarna som vi inte vill, vågar och kan dela med alla eller med vem som helst för att vi tror att vi är ensamma i världen med att ha just den haken. Många av de hakarna är sådana som i grunden är positiva och som vi behöver.

Personligt medmänsklig men inte kletigt privat


Hur en persons "comfort zone", bekvämlighets zon (duger bra som översättning, för att värna vårt språk i isländsk anda) gestaltar sig vet vi aldrig från början. En början är att hitta sin egen bekvämlighets zon för att kunna både värna sin integritet men också kunna delge erfarenheter som kan hjälpa min medmänniska och hjälpa mig själv i speglingen av mig själv i ett du. Att tala om sina existentiella hakar är något som få känner sig bekväma med. Jag tror att vårt samhälle skulle må bra av ett mer personligt medmänskligt förhållningssätt utan att det behöver bli kletigt privat. Helt enkelt att vi skulle kunna tänja lite på våra egna bekvämlighets zoner för att skapa ett medmänskligare samhälle. Det gäller både det privata och det professionella i livet.

Som präst har jag med stor ödmjukhet i hjärtat fått kliva in i människors inre zoner för att dela livet, ofta det mycket smärtsamma även om det också kan handla om glädje. Just de smärtsamma berör de existentiella hakar som vi tror att vi är ensamma om. Jag är aldrig privat i mitt yrkesliv men jag kan vara personlig för jag vet var mina gränser går. Jag skulle önska att fler yrkeskårer skulle kunna vara personliga för att det gynnar medmänskligheten.

Tillitshaken


Är en livsviktig hake för på den hänger en skör bit av livet. Vi behöver se till att den inte ramlar bort eller blir bortryckt. Att inget ska fastna i den så att den gror igen eller blir intrasslad i något. För den behövs för egen del och medmänskligt sätt.
Min Tillitshake fastnade i ett oprofessionellt och maktmissbrukande nonchalant garn som en läkare kastade ut när jag i höstas råkade ut för hjärnskakning i samband med en fallolycka. Läkaren lyckades rubba min tillit till läkare och kanske det värsta av allt tilliten till mitt eget jag, att bli tagen på allvar. Min existentiella tillitshake blev påhängd något som inte var mitt. Ett helt nystan av oprofessionellt agerande. Nu har jag i stort sett trasslat ut garnet och tänker helt okristligt "dra åt helvete"! Så vet jag förstås att det inte är så konstruktivt att tänka det. Så jag får rikta tanke och handling åt ett annat håll som att lista om mig hos en annan husläkare. I det här sammanhanget dyker en annan existentiell hake upp.


Förlåtelsehaken


Lika livsviktig hake som Tillithaken. Jag har precis börjat läsa Desmond och Mpho Tutus bok Förlåtelse.1)
Den är omedelbar, inga konstigheter, rakt på sak, upplagd som en självhjälpsbok, vilket fyller mig med blandade känslor. Jag ska återkomma i ämnet när jag läst klart den. Förlåtelsehaken tål att funderas över och jobbas med. 
Vad betyder det för dig och mig, att förlåta och att få förlåtelse?
Kan jag förlåta husläkaren för att hon genom sin attityd och sitt handlande faktiskt kränkte mig?



1) Förlåtelse  Den fyrfaldiga vägen till helande för oss och vår värld. Desmond & Mpho Tutu, Libris 2014


2 kommentarer:

  1. Vad fint! Smart utryck. ang föråtelse, ja det tror jag du kan, för din egen skull men kan kräva både arbete och tid.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Maria, tack! Javisst är det ett smart uttryck. Beträffande förlåtelsen jobbar jag på den och jag återkommer med lite tankar om Tutus bok, den sätter igång en hel del.

      Radera