Med SOfOS : Utvald & Extraordinärt utvald

I dagens berättelser finns det flera personer som är utvalda av Gud för att spela en avgörande roll för historien. Framför allt är det tre utvalda personer som är i fokus för oss, varav en är extraordinär. Om jag ska vara petig så är det egentligen två personer och en grupp av personer men en grupp består alltid av individer. En av de utvalda är Mose. En annan är Jesus och de tredje som är utvalda är du och jag.

Vi tar det från början

Mose får en dramatisk och livshotande start på sitt liv. Men tack vare modersinstinkterna hos faraos dotter räddas han till livet. Hon agerar självständigt och helt emot sin fars order. Faraos dotter hade ingen aning om att flickan som erbjöd sig att skaffa fram en amma i själva verket var barnets syster och amman hans moder. Tillsammans är de tre kloka och handlingskraftiga kvinnor som på olika vis blir utvalda i frälsningshistorien för att rädda liv och spela en avgörande roll för en människas stora betydelse. Tyvärr, så vet vi endast namnet på Mose syster, Mirjam.

Mose är en central person i judisk och kristen tro. Mose blir utvald av Gud att föra sitt folk från förtryck och slaveri till befrielse. Han beseglar förbundet på Sinai berg och tar emot de grundläggande buden för människors relation till Gud och våra mellanmänskliga relationer, de vi känner som de tio budorden.

Så har vi den extraordinärt utvalda personen och det är förstås Jesus.

Även här har en ung kvinna blivit utvald för att Guds plan att bli människa, inkarneras och bli kött och blod ska fungera. Maria, blir Jesus mor. Vi vet egentligen ingenting om Jesus uppväxt i Nasaret mer än det som berättas om familjens resa till Jerusalem när Jesus var tolv år. Troligen lärde han sig Josefs yrke, timmerman, finsnickare. Det finns skiftande tankar huruvida familjen var fattig, medelklass eller tillhörde de mer burgna. Oavsett vad, så levde de familjeliv, med Maria som hemmets självklara ledare.

Maria levde med vetskapen om att hennes förstfödde var utvald, på vilket vis började hon kanske ana när Jesus döps i Jordan. Vi vet inte om Maria var med den där dagen när Jesus kom till Johannes, men troligen inte. Det vi vet är att hon fanns med honom under hela hans liv.

Den kärve domsprofeten Johannes döper för fullt

Han betonar att han inte är Messias. Han är samhällskritisk och lindar inte in orättfärdigheter i bomull, han förmanar och predikar bättring och omvändelse. Rituellt tog omvändelsen sig uttryck i reningsdopet. Det är i det sammanhanget som Johannes förkunnar den kommande Messias som med gudomlig kraft, helig ande och eld ska kalla människor, fatta domar och upprätta ordning. Hade Johannes fått leva så hade han fått uppleva att hans förkunnelse om Messias inte helt och hållet stämde överens med vem Messias, Jesus, verkligen skulle visa sig vara. Jesus stod inte domens tjänst utan i kärlekens tjänst. Johannes bevittnar i alla fall hur Jesus efter dopet får Guds bekräftelse på vem han är, utvald, Messias, Guds son. Efter dopet träder Jesus ut i offentligheten och i dopet synliggörs hans mänsklighet. Han delar Johannesdopet med allt folk som var där, på samma villkor som dem. Genom Guds Andes gestaltande i duvan och genom Guds röst

synliggörs Jesu gudomlighet,

"Du är min älskade son, du är min utvalde"

Just detta är unikt för kristen tro, Guds inkarnation, Guds gestalt i Fader, Son och Ande. En i tre och tre i en. En utmaning för förnuftet nu och redan under den första kristna tiden, det är precis vad vi möter i Johannesbrevet. Författaren understryker med emfas, betydelsen av inkarnationen. Han gör det genom att betona att Jesus kom genom vatten och blod. Traditionellt tolkas det som att blodet vittnar om Jesu död och vattnet om hans dop. Det är rimligt. Men det finns teologer som menar att vattnet – enligt samtida symbolik – är en bild och omskrivning för själva födandet, ja till och med för fostervattnet. Det ger en dimension till för i Johannesbrev är författaren noga med att framhålla Jesu mänsklighet och gudomlighet. Hela brevet går i den andan - eftersom det fanns troende som menade att Jesus inte var en riktig människa.

Det är vad hela julens berättelse handlar om, hur Maria föder sin son under stjärnhimlen, utan höga trösklar, inget palats, utan naket, avskalat, enkelt. För att det inte skall finnas några trösklar för dig och mig och vår tro. Som jag sa på julnatten, alla trösklar är skapade av människor, inte av Gud.

Så till sist, vi är också utvalda, du och jag.

Det talas ofta om att människan söker Gud, är sökare och det är korrekt på ett vis men framför allt är det Gud som söker oss. Initiativet till tron kommer från Gud, Gud kallar oss. Sen är det upp till oss vad vi svarar på den kallelsen och utvaldheten. Alltid Gud först, det finns aldrig något hinder från Guds sida. Det är det radikala med vår tro, himmelsk och jordisk. Ande, vatten, kött och blod, inkarnation, människa och Gud i en, kan det bli större? Gud vill komma så nära sin mänsklighet att Gud väljer att bli människa för att vi ska förstå att det som en gång grundlades av relationen mellan människa och Gud i skapelsen och som senare tydliggjorts bland annat av Mose möte med Gud och förbundet på Sinai fortfarande gäller.

När vi lyssnar till Guds röst så lever Guds vittnesbörd vidare från den där dagen vid Jordans flodkant. Det är ett skeende som ständigt fortgår genom Guds Ande som verkar i oss. På så vis är vi utvalda av Gud och vi får i vår tur berättar om detta fantastiska att Gud blivit människa i Jesus, levt, dött och uppstått för våra livs skull här och nu och in i evigheten.