söndag 5 maj 2019

Det finns bara en god herde


Jag kan ibland tycka att vi har en alltför gosig bild av herdeskapet.

Det fridfulla och gulliga att se Jesus framför oss med ett sött lamm buret i sin famn eller runt nacken likt en levande ullhalsduk. Den bilden står i stark kontrast till verkligt herdeskap. På Jesu tid hade herden en vandringsstav, en klubba och en slunga, som han kunde kasta iväg stenar med. Kort och gott vapen för att försvara fåren mot rovdjur. För att skrämma bort och för att döda om det behövdes. Det kunde behövas, hörde vi i evangeliet, vargen lurade. Herden behövde skydda sina får och sig själv mot faror.
   En bra herde hade ordning och reda på sina får, varje hjord fick tålmodigt vänta på sin tur när man kom till ett vattendrag. Är man i ett land där det fortfarande finns herdar kan man se hur de håller ordning på fåren när de skall gå över trafikerade vägar osv.

När Jesus säger att han är den gode herden läggs det in flera aspekter i orden. 

Han är en som känner sina får. Letar reda på fåren som sprungit bort. Han skyddar fåren med sitt eget liv, den gode herden ger sitt liv för fåren säger Jesus. När man googlar synonym på herde kommer vallpojke, boskapsvaktare, cowboy, herdinna upp men också själasörjare, präst, andlig ledare och kyrkoherde. Jag tror att de riktiga herdarna, de som vaktar riktiga djur har mer koll på vad det innebär att vara herde än vad många av de övriga herdarna har.
   Vi hörde förra söndagen hur Jesus gav Petrus uppdraget att vara herde för de första kristna. Och uppdraget att vara ledare i en församling. Det ledarskapet har vi fortfarande i det tredelade ämbetet, 
präst, biskop och diakon.Uppdraget som Petrus först fick att vara ledare och som sedan män och kvinnor fått under århundraden måste ha Jesus som förebild och vägledare.Väsentligt att minnas är att vi som har det uppdraget inte låter uppdraget stiga oss åt huvudet, för vi kan aldrig bli som Jesus som om sig själv säger Jag är den gode herden. Detta därför att orden också anspelar på något mycket mer än ledarskap. Orden har en direkt koppling till när Mose frågade efter Guds namn och Gud svarade: Jag är den jag är. Det knyter profeten Hesekiel an till när han skriver Jag är er Gud, säger Herren Gud.

Gud är själva varat, Gud agerar och skapar. 

Gud ger också sitt liv för oss, sina får, genom Jesus Kristus. Han har gjort det för att stärka och fördjupa det fredsförbund som Gud slöt med sitt folk Israel. Det som Hesekiel talar om. Genom Jesus vidgas det förbundet att gälla alla. Jesus påtalar det när han säger: Jag har också andra får som inte hör till den här fållan. Också dem måste jag leda, och de skall lyssna till min röst och de skall bli en hjord och en herde. I hjorden finns olika fållor och så har det varit från början.
   Tanken på en enda kristen församling eller kyrka är i vår verklighet en utopi. Det kommer vi inte få uppleva förrän Jesus Kristus kommer tillbaka någon gång i en framtid vi inte vet något om. Och till dess ska vårt fokus vara att vi har EN god herde, Jesus Kristus, det är tron på honom som förenar alla kristna. I det jordiska herdeskapet, som Jesus anförtrodde Petrus och många efterföljare inklusive mig själv finns alltid en frestelse att bli alltför uppfylld av sin egen position. När det sker skulle vi kunna likna det vid dagens bild, att det inte är en herde värd namnet utan en person som är lejd. Det är en person som agerar i eget intresse och som har förlorat fokus på den ende gode herden. Ibland möts vi av rubriker där kyrkans ledare, inom alla skilda samfund, utövat förödande makt över människor på 
olika vis. Helt enkelt missbrukat sin ställning. 

Vi aldrig kan nå den fulla kunskapen om Gud därför finns bilderna där.

Jesus använder sig frikostigt av bilder, liknelser, för att förklara och visa vem han är, Gud inkarnerad. 
Bilderna är förstås tidstypiska för den tiden och ibland behöver vi leta nya bilder för att få en aning om vad Jesus menar.
   Det var jättemånga år sedan jag hade konfirmander men jag minns fortfarande svaret jag fick av en flicka när jag frågade vad Jesus kanske skulle ha använt för bild och liknelse idag istället för den gode herden. Hon svarade att Jesus skulle säga en dagisfröken eller förskollärare, säger vi nu. Jag blev lite förvånad och bad henne förklara. Jo, en bra fröken känner sina barn väl, vet precis hur varje barn är. Ute på dagisgården eller på utflykt kollar hon ständigt att alla barn är där, till och med räknar dom. Gör man sig illa kommer hon och tröstar. Ska man på promenad går man på led och håller varandra i handen. Det ska vara ordning och alla får vänta på sin tur.
   Det kan vara värt att smaka på den tanken att Jesus idag skulle ha sagt Jag är den gode förskolläraren. Nåväl, bilden av herden håller trots allt än idag även om vi behöver förklara det lite mer, kanske främst för barn och unga.

Så vad är det då som är gott med den gode herden?

Jo, att han känner oss och vi kan lära känna honom. Han vägleder oss i våra liv och han har lovat att finnas vid vår sida alla dagar till tidens slut.Han har gått i döden för oss och han har uppstått för oss  för att vi genom tron ska låta hans vilja förverkligas i oss. Han vill ge oss frid och hopp om att vi en gång ska få skåda Guds härlighet i evigheters evighet, amen.


Predikan i Djurgårdskyrkan Tredje söndagen i Påsktiden 2 årgångens läsningar


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar