Tredje ljuset är tänt
Den senaste veckan har vi behövt tända många ljus,
åtminstone där jag bor. Det stora himlaljuset har endast lyckats tränga igenom
det tjocka, grå molntäcket vid några tafatta försök. Tillvaron är i och för sig
uppbyggd på växlingen mellan dagens ljus och nattens mörker om vi nu bortser
från vintertid, sommartid, solens position och väderförhållanden mm. Vi vet att
ljuset finns där även en grå dag. Beträffande adventsljusen kan vi tända dem
som förmedlare av hopp, värme och tröst. Tredje ljuset är som en påminnelse om
både det ljus och det mörker vi har att leva i och med där berättelserna
förmedlar tröst och hopp och en ljusare framtid mot en realistisk bakgrund och ibland
mörkare än vad vi vill och önskar.
Bana väg för Herren
En anledning till att jag är kristen är realismen i vår tro.
Vadå, realism, tänker säkert någon, kristen tro är väl inget annat än
verklighetsflykt, fantasi och idealism. Ja, visst kan det vara det men våra
olika kyrkofamiljer skulle aldrig ha överlevt om det är essensen. Realismen
möter oss i Bibelns berättelser om människors liv och verklighet i en
kombination av Guds närvaro genom icke-vetandets-moln och genom inkarnationen. Det
vill säga allt vi inte säkert vet men förnimmer bortom förklarbarhet och som vi
väljer att tro på fast vi inte säkert vet, helt enkelt överlåtelse. Möter oss
genom århundraden av skiftande tillvaro för mänskligheten.
Realismen finns i Jesajas ord tillsammans med förutsägelser
om framtiden in mot den yttersta tiden. En del av Jesajas bok brukar kallas
Trösteboken för profetens ord ger hopp och tröst till folket som avfallit från
tron och även behöver återhämta sig efter den babyloniska fångenskapen och
ockupationen av landet. Tröst och framåtblickande mot en kommande, annan tid i
frihet från förtryck. En tröst som i överförd bemärkelse kan påminna oss om
hoppet och Guds nåd när vi irrat i väg och/eller hamnat i svårigheter.
Samtidigt påminns vi om människans ändlighet, vi är som förgängliga blommor,
tillsammans som en enda stor gräsmatta som torkar och vissnar, endast Gud
består i evighet med och utan sina ord.
Jesajas ord om Herrens härlighet kom vid tiden för Jesu liv
att tolkas i riktning mot inkarnationen, för en del såg och trodde på Jesus
Kristus som Guds frälsning. I den profetiska andan verkar Jesus släkting
Johannes när han förkunnar omvändelse och erbjuder reningsdop som tecken på
ångern och omvändelsen från vår bortvändhet från Gud och det destruktiva i våra
liv. Johannes gör det med kärva ord, vem vill bli kallad huggomrsyngel. Orden i
skrifterna ska visa sig i handling, och dessa är trons frukter och när det
brister behövs omvändelse. Johannes förkunnar med sådan makt och myndighet att
en del frågade sig om han kunde vara Messias, den Guds frälsning, räddning som
folket väntar. Fast hans betydelse är som den siste i raden av profeter,
Johannes är den som får döpa Guds frälsning.
Vi behöver fortfarande profetordens påminnelse, för det är
som om vi ibland inte lever med Jesus ständiga ankomst i våra hjärtan som ska
visa sig inte bara i ord utan också i handling. Att dela livets väsentligheter
som bröd och kläder gäller fortfarande, liksom att inte sträva efter rikedom
som du ändå aldrig kan ta med dig när du tar ditt sista andetag. Det är så
absurt med den lilla del av världens befolkning som äger lika mycket som
jordens befolkning totalt. Det pågår många byggen av Babels torn – nu i
pluralis - någon gång kommer de att rasa. Det kommer inte bara drabba
byggherrarna och damerna utan får följder för oss alla eftersom vi har en
tendens att imponeras av tornen och göra oss beroende av dem, till exempel
sociala medier för att inte tala om AI. Människans förmåga att tillägna sig
kunskap är på gott och ont, det goda med sociala medier försvinner lätt eftersom
en hel del i dem resulterar i osund och destruktiv påverkan, inte bara för unga
utan för oss alla. Å ena sidan AI, som i vissa undersökningar har visat sig lättare
kan hitta cancer än läkarna och det är helt fantastiskt. Å andra sidan AI som
manipulerar på olika vis och drabbar enskilda såväl som länder genom
påverkans kampanjer, falska nyheter och rent hittepå mm. Det är lätt att verka moraliserande och det är inte min avsikt, utan det är att vara realistisk. Blev därför både sorgsen och kände mig mindre ensam när jag vid frukosten idag läste ett exempel på vad AI kan ställa till med, så läs gärna Erica Treijs artikel
Profetorden påminner oss om att det inte är för sent för omvändelse och besinning och ställa oss frågan; lever vi våra liv så att det gagnar skapelsen och mänskligheten i stort? Hur kan vi, du och jag använda våra kunskaper och vårt utforskande på bästa sätt för alla på den enda jord vi lever på? Hur kan vi bana väg?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar