3:e Advent

Läs gärna Galaterbrevet och Lukasevangeliet innan Du läser min predikan!

Dryga veckan före jul brukar tidningarna fyllas av goda råd hur vi undviker julstressen. Undersökningar visar att många önskar sig en mindre stressig och hetsig tid före jul och under julhelgen. I kyrkans rytm är Advent en fastetid, en tid av förberedelser som handlar om reflektion, stillhet, eftertanke i sitt inre. Jublet på 1:a Advent byts under de övriga adventssöndagarna mot kärvare texter. Lite paradoxalt eftersom vi ser Adventstiden som en förfest till julen. Då vi pyntar, planerar, gläder oss men också mer eller mindre våndas under måsten av olika slag.

Att möta sitt inre är ett bra tillfälle att lyssna till rösten som funderar över varför man måste alla måsten.
Blir det en bättre jul av alla dessa måsten? Frågan är, finns det några måsten som vi kan göra oss av med? 

För att bättre kunna njuta av de goda förberedelserna och den kommande julens glädjebudskap att Gud kommer oss så nära genom att bli människa i Jesus. 

Det Jesus säger och gör i mötet med människor under sitt liv är just att påminna oss och visa oss på det större sammanhang av Helhet och Helighet som vi är en del av, det materiella är av underordnad betydelse.

Johannes, den kärve profeten med det mustiga och utmanande språket som vi möter i dagens evangelium är den som bereder väg för Jesus. Johannes levde ett extremt enkelt liv och han uppmanar människor att tänka till och omvärdera sina liv. Han gör det med ett språk som får oss att studsa. Det är ingen av oss som gillar att klassas som huggormsyngel. Eller blir intresserad av att förändra våra liv under hot. Det är lätt att värja sig mot den här typen av texter och tänka att de angå inte oss. Så mycket skiljer oss från då, samtidigt så är Bibelns berättelser tidlösa i sitt budskap. Johannes drevs starkt av sin kallelse att bereda väg för Messias, för den Frälsare man väntade. För de som gick ut till Johannes var längtan bland annat att bli fri från en ockupationsmakt, fri från religiöst förtryck och dubbelmoral. Vi lever inte under de förhållandena men ändå är vi bundna på olika vis.

Johannes bar fram övertygelse att: Alla människor ska se Guds frälsning. 

Den övertygelsen sträcker sig över tid och rum och vill också nå in i Ditt och mitt hjärta. Vad betyder det då för dig och mig att Se Guds Frälsning? Frälsning, ordet är så belastat, fast det är ett av den kristna trons Storord som vi inte kan och bör göra oss av med utan istället utmanas av att klä i 2000-talets förståelse av vad det är som behöver befrias och räddas hos oss och inom oss. Vi lever inte i någon fångenskap – mer än den som vi skapar själva genom vårt sätt att leva – eller med ord från en 60-tals psalmen 289 (Gud kärlek är som stranden..) där vi i en av  verserna sjunger  ”Vårt fängelse är byggt av rädslans stenar. Vår fångdräkt är vårt eget knutna jag.” Frälsning handlar om att bli Befriad TILL och inte befriad från.

Det handlar om att ingen ska bli kategoriserad, vi är först och främst människor. Människovärdet är det som upprättas när Jesus kommer. Det är Människovärdet som Jesus vill Befria oss TILL.

Befriad TILL 

i relation till att vi är insatta i Guds sammanhang. Gud är ingen att vara rädd för, Gud vill finnas med så att vi på ett gott sätt tar tillvara på våra liv. 

Befriad TILL 

i relation till varandra vi är inte isolerade öar. Johannes svar på frågan ”Vad ska vi göra?” är giltig även för oss. Hur kan Du och jag i våra liv dela med oss av en skjorta, ett bröd? Hur ska ett ansvarsfullt samhälle gestalta sig? Ett samhälle där alla är Guds barn – det som Paulus talar om; Alla är vi ett i Kristus Jesus. 

Befriad TILL

i relation till sig själv – vad ger mening och vad minskar just nu stress och måsten i advents och julhets. Vad ger istället Vilja, Lust och Glädje i våra liv? Hur lever vi våra

liv utan rädslans stenar i våra hjärta?

Hela veckan har varit fylld av reportage om Nelson Mandela. Det finns några ord om rädsla som brukar tillskrivas honom - men det är en författare som heter Marianne Williamsson som skrivit orden. 

Kloka ord om rädsla som lyder:

Vår djupaste rädsla är inte att vara otillräckliga. Vår djupaste rädsla är att vi har omätliga krafter. Det är vårt ljus, inte vårt mörker som skrämmer oss mest.Vi frågar oss: Skulle jag vara lysande, fantastisk, begåvad  och förbluffande? Egentligen - hur kan vi undgå att vara det? Du är ett barn av Gud. Världen är inte hjälpt av att du förminskar dig. Det ligger inget stort i att krympa så att andra människor i din närhet ska slippa känna sig osäkra.Vi föddes för att förverkliga Guds härlighet inom oss. Den finns inte bara i några av oss: Den finns i alla. När vi låter vårt eget ljus skina ger vi omedvetet andra tillåtelse att göra detsamma. När vi har gjort oss fria från vår egen rädsla, gör vår närvaro andra automatiskt fria.

Grunden för att bli fri från rädsla ligger i att ta emot Befrielsen TILL. Det vill säga Frälsningen som Jesus kommer med. 

Att vilja och våga sätta in sitt liv i ett större sammanhang, Guds sammanhang. Vi ber med psalmens ord:

”Så öppna hjärtats tempelhus och låt hans rika, fulla ljus därinne klart få skina.” 

psalm 109 v 3