Sans - ett klokt tillstånd av medvetenhet och reflektion

Inte sanslös men väl bedövad av flygnoja greppade jag tidskriften Sans i Pressbyråns kiosk på Arlanda.

Verkade intressant, "Existentiellt magasin i upplysningens anda", filosofi, vetenskap, samhälle och kultur, lät bra, då måste jag fokusera hjärnan på något annat än flygmotorerna. 95 pix, varsågod! Sen fick jag en rolig stund när jag fastspänd i sätet upptäckte att det är Christer Sturmarks Fri Tanke bakom tidskriften och därmed Humanisterna. Så det kan bli av stress. Nåväl, titeln är bra, presentationen är bra, existentiella magasin passar mig utmärkt. Vetenskap är inte mitt främsta intresse och därmed har jag även ringa kunskap inom detta vida ämnesområde, men visst, egentligen är allt intressant i livet, mer eller mindre. Filosofi, samhälle och kultur känns lite mer hemtamt. Så nyfiken tog jag mig an Sans.

Att gå utanför sina egna cirklar

Någon kanske invänder, cirklar i pluralis, är det inte bättre att skriva cirkel? Jag tror att vi har flera cirklar kring vår person. Den allra innersta cirkeln är den som endast jag själv och Gud har kännedom om. Det kanske till och med är så att jag inte ens har all kännedom om min innersta cirkel för det är först i takt med åren som den öppnar sig för mig. 

   Sen har vi alla de cirklar som vi låter andra möta. De som står oss allra närmast, de som är lite längre ifrån och de som är längst ifrån. Vi går mellan cirklarna och förhoppningsvis är det vi själva som bestämmer avstånden mellan våra egna cirklar. Cirklarna ger oss i bästa fall trygghet i sämsta fall skapar de hinder. Hinder som upplevs stötande för den andre men som i slutändan främst är till men för en själv. Att våga förändra sina cirklar, ja till och med gå utanför sina egna cirklar är livets utmaning. Hur ofta möter vi utmaningen och ser vad som händer?

Att köpa Sans av misstag är ingen större utmaning, inte heller att läsa den. För en stund lämnade jag en av mina yttre cirklar för att ägna några timmar till läsningen av en tidskrift jag inte aktivt skulle valt om jag vetat vad det var för tidskrift. Somligt var intressant, somligt förutsägbart, somligt ointressant. Det kanske helt enkelt är så att vi borde vara just aktiva i att välja att gå utanför någon av våra egna cirklar för att se vad som finns, få mer kunskap, fler perspektiv. Det kan handla om en annan religion eller annat samfund än det man själv bekänner sig till. Det kan vara att närma sig en annan politisk åsikt för att få veta mer. En annan kultur, andra filmer, andra böcker, annan musik, ja listan kan göras lång på exempel där andra cirklar lever parallellt med mina egna. Ett möte kan berika eller så kanske jag rent av lägger till en cirkel till i mitt eget liv.