Med SOfOS : Öppenhet för det oförutsägbara

Vem och vad är det vi söker när något oväntat sker i våra liv?

Det kan vara oväntad glädje såväl som sorg. Vi söker någon eller något som kan ge oss bekräftelse, vi vill dela glädjen eller söka stöd och vägledning och få svar på våra funderingar och frågor. Svar som vi kanske inte ens får, för vissa frågor i livet saknar vi svar på eller får endast ofullständiga svar. Ofta är det så med det som är svårt, inte minst när det handlar om lidande på olika vis.

Idag möter vi Maria några dagar efter att ängeln Gabriel berättat för henne att hon ska bli Gudaföderska.

Maria får veta att hon är utvald av Gud till att vara ett alldeles särskilt sändebud, att bära och föda Guds vara och liv i mänsklig gestalt. Förunderligt stort och Maria behöver dela detta med någon. Från berättelserna vet vi att Josef är mer än förundrad, han är i chocktillstånd, så till den grad att han är på väg att lämna Maria men med ängeln Gabriels vägledning förstår även han att något extraordinärt är på gång. Josef fortsätter att finnas vid Marias sida men Maria behöver dela detta ofattbara mysterium med någon som kan lyssna utan förutfattade meningar. Marias val faller på Elisabet. Maria vet att hon har livserfarenhet och hon har fått veta att Elisabet väntar barn som genom ett under efter att i hela livet längtan och väntan och nu på äldre dar går detta i uppfyllelse.

Maria är ivrig, hon skyndar iväg, upp och ner för kullarna för det är ett kuperat landskap med berg och dalar. Väl framme möts Maria och Elisabet i glädje och förundran. Elisabet får då en profetisk insikt och blir ett sändebud för Gud när hon fylls av helig ande och bekräftar Maria med ord som jag kan tänka att Maria längtat efter att höra. Välsignad är du mer än andra kvinnor, och välsignat det barn du bär inom dig. Elisabet förmedlar genom orden Guds beskydd och välgång för Maria och barnet. Det stöd Maria sökt finner hon hos Elisabet. Var inte rädd har ängeln sagt till Maria, men nog tror jag att Maria bär på oro, vad ska ske, vad betyder allt detta? Elisabet är också förundrad då hon förstår att denna graviditet är en helig händelse och Elisabet prisar Maria för hennes lydnad.

Under århundraden har Maria ofta passiviserats, nästan gjorts till ett objekt för det stora subjektet Jesus.

Som om hon endast är ett kärl för det gudomligas tillkomst. Marias lydnad har lyfts fram och då är värt att hålla i minnet när vi läser berättelserna att Marias lydnad inte är passiv. Maria ställer sina undrande frågor till ängeln. Det är en lydnad i öppenhet. Marias öppenhet för det oförutsägbara är en förebild för oss, inte enbart hennes efterföljelse och lydnad. Vi vet att Maria fortsatte att vara öppen och frågande genom sitt liv även när Jesus går ut i offentligheten och visar vem han är. Marias liv påminner oss om att göra det bästa av det som möter oss och ha tillit till Gud och livet. Var inte rädd sa ängeln till Maria och Jesus säger många gånger till dem han möter var inte rädd. Det gäller även oss. Vi behöver inte vara rädda för det andliga eller för att framföra våra undringar och ställa våra frågor till Gud. Eller att dela tankar om och erfarenheter av tron med varandra.
Vi möter några i epistelns berättelse som frimodigt frågar och undrar vad Paulus håller på med. Paulus uteblivna besök och omkullkastade planer och hans förkunnelse ifrågasätts. Paulus ger svar på tal och intygar att han förkunnat rätt om Kristus Jesus. Ty alla Guds löften har fått sitt ja genom honom, skriver Paulus. Guds löfte till människan om Guds rike och närvaro är uppfyllt genom Jesus. När vi säger ja till Gud i tron och i dopet så tillhör vi Gud.

Gud har satt sitt sigill, sin osynliga närvaro i våra hjärtan.

Maria säger ja till Gud och blir en av förutsättningarna för inkarnationen, Guds människoblivande. Maria blir stärkt av mötet med Elisabet, hon delar sin upplevelse och sina tankar med Elisabet efter mötet med ängeln och det hon nu står inför. Delande och mänsklig närhet behöver vi alla, det går bortom tid och rum, där är vi lika fast 2000 år skiljer oss åt. Det är därför vi kan lära och inspireras av Bibelns berättelser.
Just att söka gemenskap och att öppna upp för gemenskap blir så tydligt den här tiden på året. Jag brukar alltid påminna om att Maria även är en förebild för en utökad familj. Maria fick en mycket större familj än sin kärnfamilj. Jesu alla lärjungarna, inte bara de speciellt utvalda tolv, utan alla som valde att tro på Jesus som Frälsare blev Marias familj. När Jesus är döende så uppmanar han den yngsta lärjungen Johannes och Maria att söka sig till varandra som mor och son.
I förlängningen tillhör även du och jag Marias familj. Maria är Herrens moder och genom sin öppenhet och omsorg är hon som en moder för oss alla. Hon visar oss värdet av gemenskap i relation till varandra, att dela liv och erfarenheter. Främst visar Maria oss värdet av ödmjukhet och förundran i relation till Guds oförutsägbara närvaro och vilja till vägar för att nå oss alla, dig och mig. Amen.