Den subtila ondskan

kastar sina skuggor över Dig och tränger in under Ditt skinn, in i Ditt blodomlopp och tar Dig i besittning. 

Förändringen kommer smygande, likt en växande cancersvulst. Den är somliga människors vardag och fest. Vad är vinsten för att underhålla denna cancersvulst, denna subtila ondska? Vinsten är bråkdels sekunder av inbillad välbefinnande, inbillad storhet, ett Ikaros-syndrom. Många faller. Andra säljer sin själ till naivitet och omedvetenhet. Vilka rötter har den subtila ondskan? Den finns i de sju huvudsyndernas (dödssyndernas) förbannelse. Högmod, Girighet, Vällust, Avund, Frosseri, Vrede och Likgiltighet.

Likgiltigheten tar Högmodet i handen, tillsammans vandrar de iväg, för att nå målet. Vägen dit är, att likt Ikaros fokusera på målet, en plats i solen. Det som finns runt omkring försvinner i en Likgiltig dimma så länge det inte ger näring till Högmodet att vilja vara sär-skild, av-skild. 

Girigheten och Avunden ger näring för att nå målet, en plats i solen. Girigt griper Du alla verktyg som finns för att skapa vingar, Likgiltigt går Du över andra, för Avunden på dem som redan ser ut att ha en plats i solen är dragningskraften, bränslet.

Girighetens börs fylls vartefter och Vällusten sprider sig sakta i Dina lemmar, för somliga så starkt att gränsen från Vällust övergår i Frosseri, vilket berör alla områden i livet. Har, vill ha mer och mer och mer…….till varje pris.

Likt en spiral ger synderna varandra näring. Vreden eldar på, men inte den kraftfulla, synliga Vreden utan den subtila. För Vreden är inte tillåten, till skillnad från den medvetna omedvetenheten som rör de övriga synderna.

Så vad händer när Du drabbas av skuggorna från den subtila ondskans spiral, om Du tillhör dem, som inte låter Likgiltigheten och Högmodet i livet fatta varandras händer? 

Att inte bli sedd är Likgiltighetens fullträff. Likgiltighetens språk gör ont, får Dig att tvivla på Din egen förmåga, Din egen existens, Din egen kompetens. Likgiltigheten går som sagt hand i hand med Högmodet. Att bli värderad är Högmodets fullträff. Du blir inte betraktad som sär-skild, av-skild. Därmed avfärdad i en Likgiltig dimma.
Girigheten talar sitt tydliga språk, är Du lönsam – för mig – lille vän? Finns det någon nytta med Dig, finns det användning av denna kontakt, kan den ge något, tjänar jag något på den? Nyttoaspekten överskuggar möjligheten att se och lära känna någon för den personen verkligen är.

Vällust och Frosseri blir i betraktarens ögon till ett överflöd, ett överflöd som kan ge näring till Avunden. Avunden drabbar omvänt, det är mänskligt att vilja ha. Därför tär sig denna synd in i dit inre, utan att Du egentligen är så oerhört medveten om den. Du vill bli sedd, Du vill bli sär-skild och av-skild. Här finns en avgörande punkt i livet; Alla vill ha en plats i solen.

Frågan är bara; På vems villkor och på vilket sätt? Vill Du ta Högmodet och Likgiltigheten i handen för att försöka nå en plats i solen, genom att okritiskt slå in på de sliriga vägar som finns? Eller genom att finna Din egen väg till en plats i solen som inte förtär utan som värmer och ger Dig styrka och kraft?

Väljer Du att okritiskt slå in på den slingriga vägen så har Du fastnat i ett nät som endast Vreden kan hjälpa Dig ur. Vreden som inte längre vill vara en del av den subtila ondskans spiral, utan bli synliggjord. Vreden över att priset Du betalar är för högt, Vreden över att människovärdet ständigt kränks på ett subtilt vis.

Väljer Du att finna Din egen väg så får Du genomskåda de slingriga vägarnas mönster och hålla avstånd till den subtila ondskan.